MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

More documents

Recommendations

Info

strama muskler eller diskdisplacering. Terminologin kanske skiljer sig men vad sjukgymnasten vill åstadkomma med försiktiga traktioner i käkleden är ju en smärtlindring via mekanoreceptorer vilket i sin tur kan ge avslappning i munstängande muskulatur och på så vis ökning av rörligheten, så frågan är om vi egentligen ser olika på problemet. Vad som däremot skiljer oss åt är synen på ledrelaterad smärta. Bettfysiologerna är inte med på att en led kan smärta utan en pågående inflammation i leden medan vi sjukgymnaster har vårt synsätt med leddysfunktion där ett ogynnsamt rörelsemönster stressar lednära strukturer och påverkar ledens proprioceptorer med smärtsvar som följd. I den diskussionen hade jag och tandläkaren jag pratade med svårt att mötas, oförståelsen var för stor. Bettskena och andra behandlingsmetoder I bettanalysen strävar man i regel efter ett maximalt antal tandkontakter så långt bak i munnen som möjligt. Bettfysiologen kollar i retraherad mandibulaposition (kallas RKP) var första tandkontakten sker och sen hur underkäken glider efter första tandkontakten. Med interferens menas tänder som hindrar sådan glidning. Man ska normalt kunna glida med underkäken i sidled med kontakt på hörntänderna och framåt - bakåt på framtänderna. Om andra tänder än dessa är inblandade (testa på dig själv!) så ligger man inte sällan och gnisslar på de tänderna på nätterna, förutsatt att man nu gnisslar överhuvudtaget. En tands slitningsgrad benämns abration. Tandläkarnas huvudsakliga vapen mot TMD som man bedömer bero på oromandibulär parafunktion är bettskenan. En bettskena kan användas med tre huvudsakliga syften: (1) för att behandla en mer avgränsad muskel- och ledsmärta/ömhet eller ocklusionsstörning, (2) i diagnostiskt syfte och (3) för att skydda tänder. Enligt Susanna Martinsson kan en bettskena hjälpa många fler patienter än de 15% av TMD som har ocklusala besvär och hon tycker att man bör remittera till Bettfysiologen för utredning i de fall patienterna säger att de är spända i käkarna och har huvudvärk på morgnarna i panna eller tinning. Dagpressare behöver sällan bettskena. En bettskena kostar cirka 3000 kronor. Den vanligast förekommande skenan är stabiliseringsskenan och den görs så att kindtänderna i motstående käke bara är i kontakt på skenan i sammanbitet läge. Så fort käken rör sig, som vid tandgnissling är enbart framtänderna i kontakt med skenan. Skenan hindrar inte gnissling men teorin är att man inte kan gnissla lika hårt och inte i sina vanliga lägen. Även om jag denna dag fick lära mig att det verkligen inte är den enda behandlingsmetoden så är det inte för mycket påstått att det framförallt är bettskenor man behärskar här. Personligen svävade jag dessutom i okunnighet om bettskenors förträfflighet och har tidigare allt för mycket sett på dem som något nödvändigt ont i sista hand, när man inte kan komma till rätta med orsaken till pressningarna. Min okunskap grundade sig nog i att jag inte kände till de enorma krafter som är i görningen på nätterna hos någon som pressar eller gnisslar tänder. Under REM-sömnen är de spinala reflexer som normalt skyddar käksystemet mot alltför stora krafter undertryckta och storleksordningen på de krafter som utlöses under nattlig tandpressning har visat sig kunna överstiga dem vid viljemässig maximal sammanbitning! Naturligtvis är det inte svårt att tänka sig att en direkt behandling på natten då sammanbitningen sker måste vara inte bara eftersträvansvärd utan kanske helt nödvändig för att komma till rätta med följderna av nattlig sammanbitning. Tänkbara verkningsmekanismer vid bettskeneanvändning (med reservation för att jag inte är uppdaterad på den senaste forskningen) är att den förändrade ocklusionen ger ett minskat afferent inflöde från muskelproprioceptorer och parodontiets (tandens fäste i benet) receptorer samt att muskeltonus minskar under användningstiden. Effekten kan också bero på en bättre fördelning av belastning i 18 retruderad position (det tillbakaskjutna sammanbitningsläget). Förutom bettskenor ger man avspänningsbehandling, som mest består utav rekommendationer till patienterna, och hållningsträning (vad de ska tänka på med tandkontakter, tungans placering, huvud och axlar). Det finns en KBT-utbildad sjuksköterska som jobbar med EMG och biofeedback. Vissa på avdelningen ger också akupunktur. Bettslipning och snarkskena på nedgång Man testar om bettslipning kan komma i fråga genom att glida med underkäken i sidled upp på tanden som tar emot och bita till precis på det slitna stället. Om kontakten är hård och smärtan de söker för reproduceras kan bettslipning vara aktuellt, annars inte. Detta har inneburit att man sällan väljer bettslipning som behandling längre. Bakom tillbakagången för bettslipning ligger en avhandling från tidigt 90-tal av den nuvarande studierektorn på Tandläkarutbildningen i Malmö Danila Vallon. I avhandlingen försökte hon visa hur bra bettslipning var genom att slipa till alla tänder som gnisslade till perfekta bett. Resultatet blev inte bra. Nu är det alla tandläkares inställning att det alltid är flera faktorer som ligger bakom bruxism vilket nog förklarar studenternas intresse för muskler i ansikte och rörlighet i nacke. Den typiska bettslipningspatienten idag är en som har fått en ny krona som inte sitter bra och ger smärta kontralateralt i ansiktet. Idag föredrar man CPAP före snarkskena. Professor Åke Tegelbergs studier har visat att smärta lätt provoceras av snarkskena vilket beror på att man skjuter mandibula framåt med skenanför att öppna luftvägarna mer. Åke Tegelberg förespråkar att man först minskar eventuell smärta, sedan lär sig avspänning och därefter eventuellt använder en snarkskena. Fredrik Johansson fredrik.p.johansson@skane.se
SgSS Smärtkongress 24-25 april 2009, Göteborg EXPLAIN PAIN Ett axplock ur det spännande programmet: Predrag Petrovic, leg läkare/docent, Stockholm "Placebosmärtlindring - från beteende till hjärnfunktion" Torsten Gordh, leg läkare/professor, Uppsala "Gör smärtan synlig - kan vi avbilda perifera smärtmekanismer med PET?" Helena Backlund Wasling, leg sjukgymnast, med dr, Göteborg ”Taktila C-fibrer - bra i teorin men även i praktiken?" Thomas Lundeberg, överläkare/docent, Stockholm "Sham- och placeboakupunktur - en verksam behandling" Karin Sjögren, leg tandläkare/med dr, Göteborg ”Varför gör de inte som man säger? Om att gå från påverkan till medverkan med patienter” Pris medlem i SgSS: 2500 kr vid anmälan före 24/3 2009; 2850 kr efter 24/3 2009. Pris ej medlem i SgSS: 3000 kr vid anmälan före 24/3 2009; 3350 kr efter 24/3 2009. Ingen moms tillkommer. Lunch och kaffe båda dagarna samt gemensam festmiddag på fredagkvällen ingår. För anmälan och all ytterligare information se vår hemsida www.sgss.se. Vid frågor kontakta Sara Dalenbring på e-mail: sara.dalenbring@spray.se. Kursschema 2008/2009 Datum Kurstyp Plats Instruktör 5-7 dec Neurac 1 Stockholm Karin Rydevik 6-8 feb Neurac 1 Stockholm Thomas Langer 3-5 apr Neurac 1 Stockholm Ola Rehn 12-14 jun Neurac 1 Stockholm Ola Rehn 03. dec Sport kurs Lidingö Glenn Bilby Redcord AB Tfn: 08-201088 e-post: sverige@redcord.com Nu har du som är LÄKARE, SJUKGYMNAST, Mindre smärta - KIROPRAKTOR, NAPRAPAT, ARBETSTERA- större rörlighet! PEUT eller MASSÖR möjlighet att lära dig denna oerhört uppskattade behandlingsteknik på någon av våra utbildningar. Originaltejpen från Japan Under 2007 utbildade K-Active Systems i Sverige ett 15-tal olika landslagsterapeuter, ett 30-tal elitlag inom idrotten och ett antal sjukhus, bl.a Karolinska Universitetssjukhuset. Vill Du bli en del av vårt vinnande team? För mer info och anmälan - gå in på vår hemsida: www.kactive.se Utbildning i Originalmetoden - nu med svenska instruktörer! www.kactive.se 0411-241212 info@kactive.se 19
Page 1 and 2: Ortopedisk Manuell Terapi Sjukgymna
Page 3 and 4: Kompetensutveckla dig 2009! Hösten
Page 5 and 6: Ortopedisk manuell terapi, OMT Orto
Page 7 and 8: ska förmedlas och undervisas för
Page 9 and 10: farligare än ren rotation. Då det
Page 11 and 12: RF: Vad är det för förkunskaper
Page 13 and 14: Foto: Carina Ågren delaktig i det
Page 15 and 16: Funktionell vibrationsträning som
Page 17: tungan och av den mimiska muskulatu
Page 21 and 22: Traktionsbehandlingens roll vid LBP
Page 23 and 24: Stark evidens på inflammatorisk sm

MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?