MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

More documents

Recommendations

Info

En dag på avdelningen för klinisk bettfysiologi Två saker har alltid slagit mig angående huvudvärkspatienter. För det första att vi sjukgymnaster kan göra mycket för dessa patienter genom nackbehandling av olika slag och för det andra att remisserna från läkare är relativt få. Tandläkarna är en annan yrkesgrupp som träffar många patienter med värk från ansikte, käke och huvud. Är vår kompetens inte helt känd för dem heller? Hur står det till med min kunskap om deras kompetens på detta område? Jag beslöt mig för att auskultera en dag hos bettspecialister för att få reda på hur de arbetar. På väggen i ett konferensrum på avdelningen för Klinisk Bettfysiologi i Malmö hänger tidsskriften Pain och IASP Newsletter och skvallrar om att jag har hamnat hos en yrkesgrupp som är intresserad av smärta. Min ciceron denna dag är Susanna Martinsson, tandläkare som jobbar sina första år efter examen och bland annat deltid på avdelningen för Klinisk Bettfysiologi. Hennes förhoppning är att en dag kunna starta sin ST-tjänst och bli bettfysiolog. Susanna berättar att det på Bettfysiologen i Malmö råder en trivsam och öppen atmosfär där specialister med högt anseende och med sina foton på väggarna gärna diskuterar arbetsfrågor med nydanade tandläkare. Alla patienterna kommer på remiss hit, oftast från Öron-näsa-hals-avdelningen på sjukhuset och från Företagshälsovården. Väntetiden är tyvärr ibland upp till ett år. Inte sällan får patienterna träffa tandläkare som studerar till bettspecialister. Första besöket går på sjukvårdstaxan om smärta förekommer och på tandvårdstaxan om enbart slitna tänder föranleder remissen. Besöket föregås av att ett omfattande formulär med frågor skickas hem. Stor vikt läggs vid att ta reda på patientens sinnesstämning, med hjälp av formulär för ångest, somatisering och depression. Bland TMD-patienter (Temporo Mandibular Disorders) råder en ökad risk att drabbas av nedstämdhet, oro och depression som en konsekvens till smärtan. Susanna Martinsson handleder tio tandläkarstudenter när de är på Bettfysiologen men har själv alltid tillgång till en handledare som är färdig specialist. Idag ska studenterna ha redovisning av patientfall med beskrivning av en relaterande vetenskaplig artikel. De tio snart utexaminerade tandläkarna berättar var och en i sina korta föredragningar att de först inspekterar patientens ansikte noggrannt vilket jag blir lite förvånad över. I min okunskap trodde jag att patienterna öppnade munnen direkt här men det visar sig att man börjar med att kolla efter asymmetrier och spända muskler i ansiktet. Inte nog med det, därefter kontrolleras alla nackrörelser aktivt och studenterna lägger stor vikt vid inskränkt rörlighet och smärta. Emellertid verkar det inte som att de sedan vet vad de ska göra med dessa fynd. Trots min närvaro nämner ingen något om sjukgymnastremiss. Studenterna lägger också stor vikt i undersökningen vid palpation av ansiktsmuskler och käkled. Jag får höra av min ledsagare att man på tandläkarnas grundutbildning överhuvudtaget inte pratar om nackens och käkledens sammankopplade rörelser som Hamayun Zafar så förtjänstfullt beskrev i sin avhandling år 2000. Mariano Rocabado (som kommer till den Nordiska OMT kongressen 2009 i Göteborg) fastslog redan 1991 att åtta graders flexion eller extension i nacken ändrar caput mandibulas position med en millimeter. 16 Trots att vetskapen om de sammanlänkade rörelserna kanske saknas på tandläkarnas grundutbildning så får man alltså lära sig att testa nackens rörlighet aktivt. De lite mer intresserad tandläkarna testar även passivt rörelseuttag som rutin. Syftet, enligt Susanna Martinsson, är för att se om rörelsesmärta och inskränkt rörlighet i nacken finns och att då ge rörelseövningar eller hänvisa till sjukgymnast. Bettets begrepp TMD kan indelas i tre grupper: muskel-, disk- och ledrelaterade problem. Inte sällan förekommer två eller till och med alla samtidigt. TMD av muskelproblem: Myofasciell smärta runt käklederna definierar tandläkare som ”muskulär palpationsömhet på minst tre ställen varav minst ett ska vara på patientens smärtande aniktshalva”. Ofta använder patienterna hela handen för att beskriva det smärtande området (på till exempel kinden). Palpationstrycket standardiseras till ett kilo extraoralt och ett halvt kilo på käkled och intraoralt. Studenterna får träna på en våg för att uppnå färdighet. En orsak till myofasciell smärta i ansiktet är oromandibulär parafunktion. Med det menas ”en icke funktionell frivillig eller ofrivillig käkrörelse dag- eller nattetid”, med andra ord tandgnisslan (bruxism) eller tandpressning. Till begreppet räknas också andra icke-funktionella rörelser av
tungan och av den mimiska muskulaturen. Bruxism anses mindre skadligt än pressning. Med ocklusal parafunktion menas att man lider både av bruxism och tandpressning. TMD av diskproblem: Diskdisplacering (tandläkarna säger inte att disken luxerar) kan förekomma med återgång eller utan (då kallad låsning). Diskdisplacering utan återgång är svår att behandla. Det första man bör göra är att minska smärtan. Sedan kan man försöka reponera, helst tidigt, genom att dra käkarna bilateralt nedåt-framåt. I annat fall töja vidare tills man har normalt gap. Vid diskdisplacering med återgång sker oftast ingen åtgärd men i extremfall kirurgi, det vill säga om det påverkar ditt jobb (till exempel en sångare som inte kan ha mikrofon). Den vanligaste orsaken till käkledsknäppningar är diskförskjutning anteriort men ljuden kan även framkallas av ojämnheter på ledbanan och när ledhuvudet under gapning passerar tuberkelns lägsta punkt. Vid diskförskjutning ligger disken vid sammanbitning anteriort om ledhuvudet men under gapningen pressas disken med en snärt (knäppning) upp på ledhuvudet. Vid munslutning då kondylen glider bakåt ligger disken kvar på ledhuvudet ett tag men glider ur läge igen vilket i vissa fall hörs som en knäppning. Detta scenario kallas reciprok knäppning och är alltså en anterior diskförskjutning med korrektion där gapningsknäppningen inte sker vid samma öppningsvinkel som slutningsknäppningen (minst 5 mm större gap vid knäppningen under gapning än under stängning). Vid mätning ska knäppningen vid två av tre gapningar uppkomma på samma ställe i öppning som slutning för att mätningen ska vara ok. Normal gapförmåga är 40-60 mm. Normal rörlighet för sidorörelser och framskjutning av underkäken är 6 mm eller mer. Anledningen till de olika käkvinklarna vid knäppning i gapning och stängning beror på att man tänker sig att ligamenten som disken är upphängd i är aningen elastiska. Om knäppningen sker på exakt samma ställe tänker man sig att den snarare beror på någon ojämnhet på disken eller ledytor- 17 na. Ibland hörs knäppljudet i gapning, ibland i stängning och ibland under båda rörelser. TMD av ledrelaterade problem: Bettfysiologerna delar in ledrelaterade problem i artros, artrit och atralgia. Definitionen grundar sig på kliniska fynd och är mycket strikt. Artros definieras som skrapljud från käkleden utan smärta. Artrit som skrapljud, palpationsömhet över käkleden och självrapporterad smärta. Med atralgia menas självrapporterad smärta utan skrapljud men med palpationsömhet. Man skiljer alltså på skrapljud och knäppningar från käkleden. Knäppningar är ofta bara en till antalet och inte sällan ljudliga medan skrapljud är mer som ett krasande man kanske inte hör men kan känna (ändå lyder uttrycket ”lyssna på skrapljud”). Intressant var också att upptäcka att bettfysiologerna inte delar vår sjukgymnastiska terminologi när vi kanske lite slarvigt uttrycker att det föreligger ”inskränkt rörlighet i käkleden”. Enligt dem kan en käkled inte bli stel, den inskränkta rörligheten kommer av Det finns olika typer av bettskenor. Till de mer konventionella bettskenorna hör stabiliseringsskenan, shoreplåten, avslappningsplåten och resiliensskenan. Foto: Fredrik Johansson
Page 1 and 2: Ortopedisk Manuell Terapi Sjukgymna
Page 3 and 4: Kompetensutveckla dig 2009! Hösten
Page 5 and 6: Ortopedisk manuell terapi, OMT Orto
Page 7 and 8: ska förmedlas och undervisas för
Page 9 and 10: farligare än ren rotation. Då det
Page 11 and 12: RF: Vad är det för förkunskaper
Page 13 and 14: Foto: Carina Ågren delaktig i det
Page 15: Funktionell vibrationsträning som
Page 19 and 20: SgSS Smärtkongress 24-25 april 200
Page 21 and 22: Traktionsbehandlingens roll vid LBP
Page 23 and 24: Stark evidens på inflammatorisk sm

MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?