Att uppleva >|< utanförskap - FAS

| 44
s v e r i g e p o l a r i s e r a s : a r b e t s l ö s a i ut a n f ö r s k a p o c h …
efter att de var i 20-årsåldern och skulle ta sig in på arbetsmarknaden.
– Många av dem har haft svårt att hitta sin plats, de hamnade
i arbetslöshet och socialbidrag och där har de förblivit
tio år efteråt. Den bild och analys som Anna Angelin ger är
ganska besvärande för samhället, säger Tapio Salonen.
Han gör gärna historiska tillbakablickar och konstaterar
att under 1800- och 1900-talen har en ungefär lika stor andel
av befolkningen, runt fem procent, inte klarat sin försörjning
utan ekonomiskt stöd från samhället, vare sig det kallats fattigstöd,
socialbidrag eller försörjningsstöd. (Endast 1930-talets
depressionsår och 1990-talets välfärdskris markerar
toppar från den nivån).
Klyftorna ökar
– Under två sekel har svensk ekonomi haft en helt exempellös
utveckling. Det ekonomiska välståndet har realt sett ökat
mer än tiofalt det senaste seklet. Sedan 1950 har BNP i landet
ökat femfaldigt. Det svenska medianhushållets ekonomiska
standardökning har mellan 1995 och 2006 ökat med över 34
procent räknat i fasta priser, säger Tapio Salonen.
Sverige var som mest ekonomiskt jämställt i början av
80-talet. Men sedan dess har klyftorna mellan fattigare och
rikare hushåll ökat. Till exempel har andelen inkomstfattiga 1
vuxna personer i Sverige ökat från 6,5 till 9,2 procent mellan
1995 och 2006. Och bland barnfamiljer har inkomstfattigdomen
ökat från 9,9 till 13,4 procent under samma period.
1 Begreppet inkomstfattig innebär att man har en disponibel inkomst
som ligger 60 procent under medianhushållets.