Att uppleva >|< utanförskap - FAS

| 84
n y a d o – e n s t a t l i g g r i n d v a k t m o t u t a n f ö r s k a p
Kvinnors upplevelser av trakasserier i arbetslivet är också
en form av utanförskap.
– Hon är kanske på rätt befattning och har rätt lön, men
likväl kantas hennes liv av ovälkomna sexuella anspelningar
eller arbetsplatsmobbning med könsförtecken.
Katri Linna vill inte försöka gradera vilka av alla dessa
upplevelser som är svårast att bära och som behöver mest
hjälp av DO. Hon poängterar att vars och ens erfarenheter
ska respekteras och tas på allvar och hävdar bestämt att DO
tar en anmälan om diskriminering i nöjeslivet på lika stort
allvar som en från arbetslivet eller bostadssektorn.
– En diskriminering i krogkön kan sätta nog så elaka spår i
en människa, allra helst som det ofta handlar om yngre personer,
säger Katri Linna.
Hon tror att vår egen syn på Sverige som ett jämställt och
jämlikt land med ett stort socialt skyddsnät har präglat vår
syn på skyddet mot diskriminering. De flesta av oss tror nog
att Sverige ligger i framkant där också. Men så är det inte.
Sverige i skamvrån
– Vi har sett mänskliga rättigheter som en svensk exportvara,
något vi ska dela med oss av till länder som inte har några.
Men faktum är att nästan all vår lagstiftning mot diskriminering
har tillkommit efter påtryckningar från internationellt
håll, antingen FN, Europarådet eller EU.
– Många gånger har Sverige varit ordentligt i skamvrån
innan vi tagit till lagstiftning. Och vi har fortfarande stora
skamfläckar, till exempel hela samefrågan som det inte görs
särskilt mycket åt, säger Katri Linna.
Det mesta av vårt juridiska skydd mot diskriminering byg-