Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
m a t s f a h l g r e n 55 | <<br />
gränsas till att innehålla även något om ”sjukfrånvaro” eller<br />
”återgång till arbetet”, blir bara 14 kvar.<br />
– Och flera av de artiklarna innehöll inte resultat om<br />
sjukfrånvaro utan nämnde det rent allmänt. Det är alltså en<br />
otrolig skillnad i hur mycket vetenskapligt baserad kunskap<br />
som finns, säger Kristina Alexanderson.<br />
Hon tror att detta till viss del kan förklaras med att den<br />
medicinska professionen inte betraktat sjukskrivningen som<br />
en del av vård och behandling, utan mer som ”patientens<br />
rättighet”. Men för några år sedan definierade Socialstyrelsen<br />
sjukskrivningar som en del av behandlingen och utövar nu<br />
även tillsyn över detta.<br />
En annan orsak till kunskapsbristen är att det mesta av den<br />
tidigare forskningen på området handlat om ekonomi, inte<br />
om konsekvenserna för patienterna. Det beror i sin tur på hur<br />
vi historiskt sett på sjukfrånvaron – och ur vems synvinkel.<br />
Mycket av den tidiga forskningen gjordes från arbetsgivarens<br />
perspektiv.<br />
– För arbetsgivarna var korttidsfrånvaron ett större problem.<br />
Långtidsfrånvaron var lättare att planera för, till exempel<br />
att sätta in vikarier. I de tidiga studierna om sjukfrånvaro<br />
är det ofta svårt att skilja på de olika typerna av frånvaro, om<br />
det berodde på sjukdom, att man kom för sent eller ”skolkade”,<br />
säger Kristina Alexanderson.<br />
Idag finns alltså hennes professur i socialförsäkring på<br />
Karolinska Institutet och en annan sådan professur vid Stockholms<br />
universitet, samt en professur i försäkringsmedicin<br />
vid Göteborgs universitet. De är de enda professorerna inom<br />
området i Sverige idag och samtliga finansieras av <strong>FAS</strong>.