FN:s barnkonvention angår högskolan FN:s ... - Högskoleverket

15 Inte alla konventionsstater har godtagit konventionens tystnad. Istället
har Argentina deklarerat att artikel 1 ska tolkas som att den avser varje
mänsklig varelse från tiden för konception. Vatikanstaten har deklarerat att
barnkonventionen skyddar barn såväl före som efter födseln. Också Algeriet,
Botswana, Indonesien och Malaysia har reservationer mot artikel 1. Kuba
och Liechtenstein har deklarerat att man har högre myndighetsålder än 18 år.
Se www.un.org. Inte heller Europakonventionen, the African Charter on the
Rights and Welfare of the Child eller The American Declaration of the Rights
and Duties of Man fastställer en gräns för barndomens begynnelse.
16 Schiratzki, J. Muslimsk familjerätt, Norstedts Juridik 2001.
17 SOU 1997:116 s. 19.
18 A.a. s. 19.
19 A.a. s. 137.
20 Bägge staterna har signerat konventionen. Till de skäl som i den interna
amerikanska debatten förs fram mot ett ratifi cerande hör uppfattningen att
barnkonventionen urgröper föräldraauktoriteten och ökar risken för konfl ikter i
familjen.
21 www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf. Det kan diskuteras i vilken utsträckning de vidsträckta
reservationerna är förenliga med traktaträtten. Jfr Wienkonventionen
om traktaträtten artikel 19 samt barnkonventionen artikel 51. Se vidare Gras, J.
Monitoring the Convention on the Rights of the Child, The Faculty of Law of the
University of Helsinki & The Erik Castrén Institute of International Law and
Human Rights, 2001, s. 30 ff.
22 An-Naim, A.A. Cultural Transformation and Normative Consensus on the
Best Interests of the Child, I: Alston P. (ed.), The Best Interests of the Child,
Clarendon Press, 1994 s. 63. Min översättning. Som positivt med barnkonventionens
betoning av barnets bästa framhålls dock att den är ett viktigt verktyg
för att förändra såväl myndigheters som enskildas attityd till barn.
23 Douzinas, C. ”Human Rights and Postmodern Utopia” Law and Critique 11:
219–240, 2000.
24 Schiratzki, J. Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige – en rättsvetenskaplig
undersökning, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Skriftserien nr
63, 2000, s. 42 f.
Barnmiljöundervisning vid avdelningen för
miljöpsykologi, Lunds tekniska högskola
25 Berg, M. Brukarplanering och integration i anpassbara förskolor och fritidshem.
Rap port R2:1983. Lund: Byggnadsfunktionslära, Arkitektursektionen, Lunds
Universitet. 1983.
26 Laike, T. The impact of home environment and daycare environment on children’s
emotional behavior. Lund: Miljöpsykologiska avdelningen & Institutionen för
psykologi. 1995.
27 Küller, R. Environmental assessment from a neuropsychological perspective. I:
T. Gärling & G. W. Evans. (Eds.), Environment, cognition and action: An integrated
approach, (s. 111-147). New York: Oxford University Press. 1991.
28 Johansson, M. Identifi cation and promotion of attitudes related to pro-environmental
travel behaviour. Lund: Miljöpsykologiska avdelningen, Lunds tekniska
högskola. 2000.
128