FN:s barnkonvention angår högskolan FN:s ... - Högskoleverket

arnets rättigheter alls en angelägenhet för högre utbildning, eller är detta
något som andra myndigheter och institutioner har att hantera? I den här
artikeln lyfter vi fram några av de frågor som vi menar vara relevanta att
ställa i en diskussion om relationen mellan högre utbildning och konventionen
om barnets rättigheter. Vi gör det utifrån en idé om att universitet
och högskolor är en del av samhället och dess utbildningssystem och att
de därför också har ansvar, inte enbart för att FN:s konvention om barnets
rättigheter 6 ska fi nnas med i ett urval relevanta kurs- och studieplaner,
utan också för att refl ektera över och klargöra sin roll i den nationella strategi
som tagits fram för att förverkliga konventionen.
Barnrättskonventionen och högskolans uppdrag
I strategin, liksom i det aktuella regeringsuppdraget till högskoleverket,
betonas högskolans kunskapsförmedlande roll. Man tänker sig att barnrättsfrågorna
ska utgöra en del av innehållet i särskilt identifi erade utbildningar
för särskilt identifi erade studenter, nämligen de som i framtiden
kommer att arbeta med barn. Medan högskolan på så sätt ges ansvaret för
att barnrättsfrågorna kommer in i grundutbildningarna, har ansvaret för
fortbildning främst lagts hos barnombudsmannen (BO) som sedan 1999
har haft särskilda medel för att, i samråd med kommuner, landsting och
myndigheter, planera och genomföra fortbildning för berörda yrkesgrupper.
När man i strategin identifi erar högre utbildning som förmedlare av
kunskap och information om barnkonventionen, ser man alltså högskolan
som ett pedagogiskt redskap för att åstadkomma detta. Men eftersom
högskolan självständigt fattar beslut om innehåll i kurser och program är
det inte möjligt att centralt dirigera hur och var barnrättsfrågorna konkret
ska gestaltas i undervisningen. Uppdraget att förmedla innehåll och intentioner
i FN:s barnkonvention till ”rätt” målgrupp studenter måste därför
tolkas och förankras av högskolorna själva inom ramen för hur man ser på
sina uppgifter och sitt övergripande samhällsuppdrag, så som de gestaltas
i forsknings- och undervisningsverksamhet och i samverkan med det omgivande
samhället7 . Utan att gå in på de tre olika uppdragen i detalj, kan
vi konstatera att de är integrerade med varandra och att de planeras och
genomförs såväl inom högskoleinstitutionerna som i samverkan med det
omgivande samhället och inom ramen för internationella kontakter.
I det här perspektivet blir det uppenbart att högskolans roll relativt
barnrättsfrågorna inte kan begränsas till att uteslutande handla om att
26