FN:s barnkonvention angår högskolan FN:s ... - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

arns villkor och vardagsliv. Men därtill kan den också användas när vi vill förstå enskilda barns utveckling och socialisation. I den fortsatta framställningen koncentrerar jag mig på de tre P:na till vilka jag lagt ytterligare två – Prevention och Promotion. De fem P:na – en tankemodell Begreppen kan i korthet förklaras enligt följande: Provision att tillgodose Prevention att förhindra Promotion att främja Participation att deltaga Protection att skydda Många av begreppen ligger nära varandra och det fi nns inga absoluta gränser mellan dem. Jag vill också understryka att modellen inte täcker upp alla aspekter i tolkningen av barnkonventionen. Modellen ska i stället ses som ett komplement till andra sätt att läsa och referera till den. Skälet till att jag gärna använder denna modell är att begreppen är välkända i socialt arbete. Den bidrar därmed till att fokusera aspekter som intresserar socialarbetare. Det är viktigt att uppmärksamma de spänningsförhållanden som fi nns mellan några av begreppen. Jag tänker särskilt på spänningsförhållandet mellan de två olika perspektiv som inryms i barnkonventionens barnsyn – synen på barnet som objekt och aktör. Objektperspektivet innebär att barnet ses som objekt i behov av omsorg och skydd. Här associerar vi närmast till protection. Aktörsperspektivet innebär att barnet ses som ett aktivt subjekt, en kompetent aktör med eget handlingsutrymme och som medskapare i sin egen utveckling och socialisation, vilket associerar till begreppet participation. Detta spänningsförhållande får särskild aktualitet i de komplicerade sammanhang och relationer som måste hanteras, i synnerhet inom socialtjänsten. Socialarbetare har ett dubbelt uppdrag, både att utöva social kontroll och att erbjuda stöd och behandlingsinsatser. Detta begränsar möjligheterna att möta barn på jämlik basis. Ett annat spänningsförhållande rör relationen mellan provision, prevention, promotion och protection. Den svenska lagstiftningen har en dubbel målsättning: att skydda barn mot övergrepp och andra oacceptabla 88
uppväxtvillkor (child protection) och att arbeta för barns generella välfärd (child welfare eller provision). Egelund m.fl . (2000) fann emellertid att undervisningen i socionomutbildningen mest fokuserar på avvikande familjer och barn samt de sekundära och tertiära förebyggande strategier som har en tradition i socialt arbete i relation till dessa målgrupper. Provision En nyckelmening i barnkonventionen, artikel 6.2 lyder: ”Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.” Detta begrepp handlar om barns rätt till basala behov som mat, kläder, hälsovård och grundläggande utbildning. Det handlar också om social trygghet och välfärd och att få eller ha tillgång till särskild service eller särskilda resurser samt om fördelningen av resurser mellan barn och vuxna. Artiklar som, förutom artikel 6, har bäring på begreppet provision är t.ex. artikel 18 – om föräldrarnas ansvar för barnets utveckling, artikel 24 – om barnets rätt till hälso- och sjukvård, artikel 26 – om barnets rätt till social trygghet, artikel 27, punkt 1 – om rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling, artikel 28 – om barnets rätt till utbildning samt artikel 31 – om barnets rätt till vila och fritid, lek och rekreation. Prevention Begreppet prevention innefattar barns rätt till förebyggande åtgärder som gäller hälsa, välfärd, rehabilitering, psykisk och fysisk miljö eller vanvård, misshandel och övergrepp. Här betonas vikten av en utvecklad primärhälsovård, liksom betydelsen av förebyggande hälsovård och verksamheter som skolhälsovård och elevvård, mödravårds- och barnavårdscentraler. Detta konkretiseras t.ex. i artikel 24 – om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Andra artiklar förutom artikel 24 som hör ihop med prevention är t.ex. artikel 3, punkt tre – om verksamheters utformning när det gäller tillsyn, säkerhet, personalens lämplighet och antal, artikel 33 – om åtgärder för att förhindra att barn använder narkotika eller andra droger samt artikel 35 – om åtgärder för att förhindra olovligt bortförande eller handel med barn. 89
Page 1:
FN:s barnkonvention angår högskol
Page 4 and 5:
Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
Page 7:
Sammanfattning Föreliggande antolo
Page 10 and 11:
apporter. Barnkonventionens text, d
Page 12 and 13:
gymnasieskolor i Göteborg och Alin
Page 15 and 16:
FN:s barnkonvention i högre utbild
Page 17 and 18:
Utbildningar där barnkonventionen
Page 19 and 20:
I vilka utbildningar sker undervisn
Page 21 and 22:
landskapsingenjör, vid Linköpings
Page 23 and 24:
lätta att motivera utifrån konven
Page 25:
Uppdrag att föreslå åtgärder f
Page 28 and 29:
arnets rättigheter alls en angelä
Page 30 and 31:
att det fi nns beröringspunkter me
Page 32 and 33:
objekt. Här betonas barnets behov
Page 34 and 35:
konkreta och långsiktiga verksamhe
Page 36 and 37:
sätt konventionen implementeras, d
Page 38 and 39:
ehövs kunskap om barnkonventionen
Page 40 and 41: ska vi förstå sambandet mellan ba
Page 43 and 44: Barnmiljöundervisning vid avdelnin
Page 45 and 46: sig. På fl era håll fortsatte doc
Page 47 and 48: huvudsak behandlas två områden: a
Page 49 and 50: och psykologiska. Ett mycket intres
Page 51: lygsamt, men vår förhoppning är
Page 54 and 55: Kursens syfte och mål Kursen Värd
Page 56 and 57: espekterad (artikel 12). Andra arti
Page 58 and 59: Figur 3: Kursens uppläggning och i
Page 60 and 61: Figur 4: Samband mellan några etis
Page 62 and 63: från antiken och Magna Charta till
Page 64 and 65: Att omsätta principer till verklig
Page 66 and 67: 64 Studentens förmåga att först
Page 68 and 69: 66 ”Jag får nya infallsvinklar o
Page 70 and 71: Salamancadeklarationen och Salamanc
Page 72 and 73: Även barnkompetenta personer inom
Page 74 and 75: fattar beslut som kan komma att ber
Page 76 and 77: Temauppgift Varje student arbetar i
Page 78 and 79: (artikel 14) och barnets rätt till
Page 80 and 81: och ungdomar. Det är syftet med ar
Page 82 and 83: Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivni
Page 84 and 85: Jag argumenterar i detta kapitel f
Page 86 and 87: samhällsarbete. Ett perspektiv med
Page 88 and 89: och förstå konventionen. I mitt t
Page 92 and 93: Promotion Prevention och promotion
Page 94 and 95: och genus/jämställdhet redan inte
Page 96 and 97: Avslutning Barnkonventionen erbjude
Page 98 and 99: Rasmusson, B. Stadsbarndom. Om barn
Page 101 and 102: Slutord Denna antologi ger exempel
Page 103 and 104: Bilaga 1 - Remiss Till alla läros
Page 105 and 106: Ett decentraliserat utbildningssyst
Page 107 and 108: 3. Högskoleverket vill att läros
Page 109 and 110: naturligtvis att ha mycket kontakt
Page 111: vägleda och informera barn och vux
Page 114 and 115: utbildningar som fi nns i verkets f
Page 116 and 117: intresse. Högskolan tar upp fl era
Page 118 and 119: Kungliga Tekniska Högskolan Kungli
Page 120 and 121: Växjö universitet Växjö univers
Page 122 and 123: själva ska få bestämma om barnko
Page 124 and 125: utbildningen välja kurser som ber
Page 126 and 127: Mitthögskolan Mitthögskolan välk
Page 128 and 129: Universitetet ser egentligen inga h
Page 130 and 131: 15 Inte alla konventionsstater har
Page 132 and 133: Sjuksköterskan och barnets bästa
Page 134: 81 Regeringens skrivelse 2001/02:16
show all

FN:s barnkonvention angår högskolan FN:s ... - Högskoleverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?