ART i skolan den R.tta1 - Skola & barnomsorg - Linköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

11 överföra sina färdigheter från den relativt skyddade och gynnsamma träningsmiljön på institutionen till de miljöer de möter i verkliga livet: Familj och kamrater förstärker ofta asociala beteenden genom att ignorera eller till och med bestraffa konstruktiva alternativa beteenden. Vår förhoppning var att ART skulle fungera som en tillräckligt stark intervention för att åstadkomma åtminstone en måttlig överföring av de framsteg eleverna gjort med ART innanför institutionens väggar. 26 Effekterna av ART härleder alltså i stor utsträckning till hur den omgivning (familj och kamrater) i vilken individen erhållit det asociala beteendet reagerar på de inlärda alternativen. Att även involvera dessa i ART har därför visat sig vara gynnsamt för resultatet. För att undersöka överföringseffekter (hur väl individen klarar att föra över de inlärda beteendena till reella situationer) konstruerades ett globalt bedömningsmått för hur bra individer fungerar i samhället. Under loppet av ett år efter att ART införts på en anstalt (Ansville, New York State) släpptes 54 ungdomar därifrån. Av dessa hade 17 genomgått ART och 37 hade inte det. Ungdomarnas övervakare fick utan att veta vilka av dem som genomgått ART utföra bedömningsmått på var och en av ungdomarna. På fyra av sex områden - hem och familj, kamrater, laglydighet, och globalt - fick de ungdomar som genomgått ART betydligt högre resultat vad gäller förmågan att fungera i samhället än de ungdomar som inte genomgått ART. På området skola och arbete noterades inga signifikanta skillnader. Här visar sig resultatet vara positivt vad gäller hem, familj och kamrater, och även laglydighet. Huruvida överföringen var permanent eller hur länge den bestod framgår dock inte av studien. I detta fall fanns ingen kontrollgrupp där även närstående deltagit i ART. 27 ART har alltså enligt ovanstående studie effekt på fängslade ungdomsbrottslingar, och denna effekt kan kvarstå även efter frigivningen. För att utröna värdet av ART ute i samhället gjordes en utvärdering med 84 ungdomar i två grupper, som deltog i ART efter utskrivning. I grupp 1 hade såväl ungdomen som familj deltagit i ART och i grupp 2 hade enbart ungdomen deltagit. Dessa båda grupper jämfördes med 26 Arnold P. Goldstein, , Barry Glick m.fl. ART Aggression Replacement Training, (Aneby 2000), s. 213 27 Goldstein, , m.fl. s. 213
12 en kontrollgrupp 3, som inte hade genomgått ART. Den totala färdighetsförändringen visade att grupp 1 och 2 ökade sin sociala kompetens betydligt jämfört med grupp 3. Ett liknande resultat visade sig i fråga om en minskning i de ilskenivåer de själva rapporterade som svar på milda ilskeprovocerande situationer (t.ex. mindre störning eller orättvis behandling), men inte på svårare (t.ex. svek, tvång och fysisk misshandel). I detta fall sågs inte någon skillnad mellan grupp 1 och 2, båda grupperna uppvisade förbättrade färdigheter i samma utsträckning. 28 Ett viktigt utvärderingskriterium i behandlingsarbete med ungdomsbrottslingar är återfall i kriminalitet. Majoriteten av de tidigare tvångsplacerade ungdomarna som återfaller i brott gör det under de 6 första månaderna efter utskrivningen. Därför registrerades återarresteringar hos två grupper ungdomar som genomgått ART dels under de 3 månader ART- träningen pågick och dels under påföljande tre månader. Dess två grupper jämfördes med en kontrollgrupp utan ART. Tabell 8.1 Återarresteringsfrekvens för behandlingsbetingelserna i den samhällsbaserade utvärderingen Tabell 8.1 Återarresteringsfrekvens för behandlingsbetingelserna i den samhällsbaserade utvärderingen Betingelse Summa Återarr. Procent återarr. Ungdomar i ART plus förälder/syskon i ART 13 2 15 Enbart ungdomen i ART 20 6 30 Kontrollgrupp utan ART 32 14 43 29 28 Goldstein, m.fl., s. 215 f. 29 Goldstein, m.fl s. 217
Page 1 and 2: Institutionen för tematisk utbildn
Page 4: Språk Language xSvenska/Swedish En
Page 8 and 9: Innehåll Inledning................
Page 10 and 11: Inledning 1 Barn med allvarliga upp
Page 12 and 13: Metod 3 Med utgångspunkt i Linköp
Page 14 and 15: 5 revidera densamma. Tolkningsproce
Page 16 and 17: 7 innebära negativa följder. Någ
Page 18 and 19: 9 bestraffningen i sig som gör han
Page 22 and 23: 13 Här uppvisas en tydlig skillnad
Page 24 and 25: 15 fungerat. Om effekten är perman
Page 26 and 27: 17 förmedlas i dag kommer från de
Page 28 and 29: 19 trygghet är den tillförsikt so
Page 30 and 31: 21 strävan efter trygghet i en vä
Page 32 and 33: 23 Det var alltså mer eller mindre
Page 34 and 35: 25 Ett av de mest väsentliga för-
Page 36 and 37: 27 Ziehe hävdar att det kulturella
Page 38 and 39: 29 specialläraren har två uppgift
Page 40 and 41: Resultat 31 Nedan följer resultate
Page 42 and 43: 33 Ilskekontrollträningen viktigas
Page 44 and 45: 35 Motivera barnen - sälja idén F
Page 46 and 47: 37 utan lika viktig för exempelvis
Page 48 and 49: 39 Önskan om spridning och mer tid
Page 50 and 51: 41 Föräldrarna ses som det viktig
Page 52 and 53: 43 överdrivna konsumerandet tyder
Page 54 and 55: 45 Det skall inte behöva handla om
Page 56 and 57: 47 oss tidigare. 105 Min tolkning
Page 58 and 59: 49 När vi inte lyckas upprätthål
Page 60 and 61: 51 tror jag, jag tror att jag tror
Page 62 and 63: 53 att säga till dessa av föräld
Page 64 and 65: 55 När Erik uttrycker att ART till
Page 66 and 67: 57 Där accepterade beteenden inte
Page 68 and 69: 59 utagerande beteende kan vara ett
Page 70 and 71:
61 Petersson påpekar att man kan l
Page 72 and 73:
63 att individen utför en konstant
Page 74 and 75:
Referenser 65 Andreassen, Tore, Ins
show all

ART i skolan den R.tta1 - Skola & barnomsorg - Linköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?