ART i skolan den R.tta1 - Skola & barnomsorg - Linköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

27 Ziehe hävdar att det kulturella sammanhang som gäller vid varje tidpunkt slår igenom i skolan och undervisningen så att den värdering och den kvalitet man upplever i skolans verklighet präglas av de inblandades sociala tolkningsmönster, identitetsföreställningar och psykodynamik. Skolans atmosfäriska täthet möjliggjordes av att dess empiriska verklighet kunde vara en representation för en överordnad kulturell och symbolisk verklighet. Som motsats till detta kan man karaktärisera förhållandet i den nuvarande skolan som något som måste uthärdas, men den ansträngning detta innebär kan enligt Ziehe inte inneslutas i en institutionellt åstadkommen aura. Han poängterar att det inte är underligt att den processen leder till att de flesta av de situationer som tidigare tolkades som oundvikliga i dag uppfattas som ansträngande och meningslösa .83 Psykologiska teorier om aggressioner Aggressioner anses vara det största problemet med barnen i skolornas ART – grupper. Utgångspunkten i ART är som tidigare nämnts att aggressivitet är ett beteende som lärts in. Per Isdal skriver i Meningen med våld att allt beteende är begripligt sett i relation till en kombination av en persons livshistoria, den kulturella ramen inom vilken personen lever och den situation denne befinner sig i. 84 Vidare hävdar Isdahl att ilska bör ses som en viktig signal som berättar att något är fel i våra liv. 85 Hans huvudpoäng är att våld och aggressioner hos barn skall betraktas som ett symptom som har bakomliggande orsaker i form av exempelvis vanmakt eller otrygghet. 86 Isdahl betonar att våld har sitt ursprung i ojämlika maktförhållanden och menar att det huvudsakligen är där lösningen står att finna. 87 Barns aggressivitet kan enligt James Garbarino, utlösas av våldskonsumtion i form av TV, dataspel och dylikt. De kan ta efter rollkaraktärernas aggressiva beteende om de blivit avvisade av sina närstående och därmed saknar människor att identifiera sig med i sin närhet. Aggressiva rollkaraktärer kan då utgöra en ersättning för riktiga relationer. 88 Också Ziehe hävdar att barnet blir mer sårbart när det avvisas och när det råkar ut för besvikelser i fråga om sina speglings – och 83 Ziehe, s. 155 84 Per Isdahl, Meningen med våld, (Stockholm, 2001), s. 19 85 Isdahl, s. 264 86 Isdahl, s. 273 87 Isdahl, s. 263 ff. 88 James Garbarino, Pojkar som gått vilse, (Nordstedts Tryckeri AB, 2000) s. 111
28 trygghetsbehov och menar att dessa samtidigt skruvas upp på en mycket hög nivå av förväntan. 89 Detta är något som även poängteras av Andreassen som hävdar att studier visar att ungdomar placerade på behandlingshem, visar större behov av nära relationer till de vuxna (personalen) ju större deras beteendeproblem är. 90 Virena Kast ger i Vredens kraft i likhet med Isdahl, uttryck för att aggression är ett inlärt beteende. Kast hänvisar till undersökningar som visar att maktorienterad uppfostran ökar barnets aggressionsberedskap. Om barnet sedan upplever att aggression är ett effektivt sätt att göra sig gällande på ökar dess benägenhet att bli våldsamt. 91 En annan orsak till att fortsätta med ett aggressivt beteende menar Gudrun Uddén i Det var nåt med uppväxten, att det ofta är starka känslor av obehag som ligger bakom. När ett angrepp mot någon utförs släpps känslorna loss för ett ögonblick och ersätts av ett tillfälligt välbehag. För barn som är auktoritärt uppfostrade blir dessutom oklarheter om normer och gränser frustrerande vilket i sin tur leda till aggressivitet. 92 Kast refererar även till en undersökning som visar hur föräldrar talar på olika sätt till flickor och pojkar även om det rör sig om samma typ av ofog eller misstag. Undersökningen visat att flickor förväntas och bör först bli ledsna och sedan tröstade, medan pojkar förväntas och bör först bli rädda och sedan arga. Just vrede verkar vara det adekvata reaktionssättet för pojkar. 93 Kast betonar även i likhet med Isdahl att aggression är ett symptom som visar att något är fel. 94 Pojkars och flickors aggressioner får olika konsekvenser Flickors rektioner på otrygghet hamnar ofta i skymundan. Deras aggressioner är många gånger inte lika utagerande som pojkars och därmed inte störande för omgivningen på samma sätt. Mörch påpekar att när man definierar allvarliga beteendeproblem inom barnavård och psykiatri så utgår man inte från barnets eller ungdomens upplevelse, utan ifrån ungdomens beteende och hur det förhåller sig till gällande normer och regler. 95 Samma förhållande synliggörs när Bengt Persson intervjuas om sin senaste rapport i tidskriften Specialpedagogen, där han framhåller att 89 Ziehe, s. 97 90 Andreassen, s. 233 91 Virena Kast, Vredens kraft, (Smedjebacken, 2000), s. 192 92 Gudrun Uddén, Det var nåt med uppväxten, (Fälth och Hässler, 20009), s. 87 ff. 93 Kast, s. 193 94 Kast, s. 14 95 Andreassen, s. 227
Page 1 and 2: Institutionen för tematisk utbildn
Page 4: Språk Language xSvenska/Swedish En
Page 8 and 9: Innehåll Inledning................
Page 10 and 11: Inledning 1 Barn med allvarliga upp
Page 12 and 13: Metod 3 Med utgångspunkt i Linköp
Page 14 and 15: 5 revidera densamma. Tolkningsproce
Page 16 and 17: 7 innebära negativa följder. Någ
Page 18 and 19: 9 bestraffningen i sig som gör han
Page 20 and 21: 11 överföra sina färdigheter fr
Page 22 and 23: 13 Här uppvisas en tydlig skillnad
Page 24 and 25: 15 fungerat. Om effekten är perman
Page 26 and 27: 17 förmedlas i dag kommer från de
Page 28 and 29: 19 trygghet är den tillförsikt so
Page 30 and 31: 21 strävan efter trygghet i en vä
Page 32 and 33: 23 Det var alltså mer eller mindre
Page 34 and 35: 25 Ett av de mest väsentliga för-
Page 38 and 39: 29 specialläraren har två uppgift
Page 40 and 41: Resultat 31 Nedan följer resultate
Page 42 and 43: 33 Ilskekontrollträningen viktigas
Page 44 and 45: 35 Motivera barnen - sälja idén F
Page 46 and 47: 37 utan lika viktig för exempelvis
Page 48 and 49: 39 Önskan om spridning och mer tid
Page 50 and 51: 41 Föräldrarna ses som det viktig
Page 52 and 53: 43 överdrivna konsumerandet tyder
Page 54 and 55: 45 Det skall inte behöva handla om
Page 56 and 57: 47 oss tidigare. 105 Min tolkning
Page 58 and 59: 49 När vi inte lyckas upprätthål
Page 60 and 61: 51 tror jag, jag tror att jag tror
Page 62 and 63: 53 att säga till dessa av föräld
Page 64 and 65: 55 När Erik uttrycker att ART till
Page 66 and 67: 57 Där accepterade beteenden inte
Page 68 and 69: 59 utagerande beteende kan vara ett
Page 70 and 71: 61 Petersson påpekar att man kan l
Page 72 and 73: 63 att individen utför en konstant
Page 74 and 75: Referenser 65 Andreassen, Tore, Ins

ART i skolan den R.tta1 - Skola & barnomsorg - Linköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?