Utbildning och integration - BADA - Högskolan i Borås

nämnda utredningar är rasistiska värderingar inom arbetslivet, som definierar tillhörighet i
kärnverksamhet eller utkanter.
Den strukturella diskrimineringen i form av makt, regler, rutiner och förhållningssätt är en
central komponent i arbetslivet, och för att motverka denna inom arbetslivet föreslås (SOU
2006:59) ett antal förslag och lösningar. Arbetsorganisationerna och deras styrelser bör inte se
problemet utifrån enbart etnicitet utan ha ett analytiskt verktyg och förhållningssätt utifrån
intersektionellt perspektiv, d.v.s. utmana tidens och rummets gränser utifrån klass, kön,
sexualitet och ras/etnicitet. Enligt utredningar (SOU 2006:59; SOU 2006:60) behövs det
fördjupade kunskaper och vidare förståelse av diskrimineringens uttryckssätt och åtgärder mot
rasismen på institutionell nivå. Det behövs mer kunskaper och reflektion om etnicitet inom
arbetslivet samt ökade kunskaper genom att samla tidigare erfarenhet av personer, som har
drabbats av diskriminering i förändringar inom arbetsorganisationen.
Antingen uppstår diskriminering i ett sådant sammanhang som ett resultat av slentrianmässiga
handlingar, baserade på förutfattade meningar om etnisk olikhet, eller också är den en följd av
att regler som är grundade på normativa modeller tillämpas på individer eller grupper av
individer, vars behov och förutsättningar skiljer sig åt (SOU 2006:59, s. 11).
1.8.3 Utländska akademiker som en resurs
Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle. I utredningen Mångfald i Högskolan (SOU
2000: 47) poängteras att ca 20 procent av befolkningen har sitt ursprung i ett annat land och i
en annan kultur. Ett sätt att minska de generella klyftorna mellan människor är att erbjuda
utbildning, som förbättrar människors förutsättningar och därefter deltagande och
engagemang i samhällsutveckling på alla arenor. I utredningen SOU 2000: 47 lyfter man fram
dagens samhälle med dess mångkulturella perspektiv; och att det är viktigt att hela samhället
deltar i samhällsutvecklingen ur alla aspekter. Sverige behöver en välutbildad befolkning för
att klara välfärden och framtiden. Samtidigt konstaterar man, att utbildning generellt förbättrar
förutsättningarna för människor, men högre utbildningar speglar inte dagens samhälle, när det
gäller anställda och studenter med utländsk bakgrund.
Inom högskolorna liksom i det övriga samhället är andelen personer med utländsk bakgrund
såväl bland studenter som personal mindre representativ, framför allt andelen födda i Asien
9