Utbildning och integration - BADA - Högskolan i Borås

Tabell 1:1: Akademikers utbildningsnivå 1 2010
Hela befolkningen
(07/08)
Totalt
3
Utrikesfödda Utrikesfödda i procent av
9 182 927 1 227 770 13 %
Akademiker (2010) 1 339 603 136 573 10 %
Män, akademiker 561 195 64 185 11 %
Kvinnor, akademiker 778 408 72 388 9 %
den totala befolkningen
I tabellen ovan ser vi antalet utrikesfödda akademiker i åldern 20-55 år med minst tvåårig
eftergymnasial utbildning. Året 2010 fanns det 1 339 603 akademiker i Sverige. Av dessa var
136 573 utrikesfödda, alltså 10 procent.
1.2 Problembeskrivning
I undersökningen Statistik om integration (2010) som regeringen har presenterat framgår
tydligt, att arbetslösheten är högre bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. Det har skrivits
och hävdats mycket från olika aktörer i samhället, bl.a. inom olika statliga utredningar,
vetenskapliga rapporter, näringslivet, media och debattörer i den offentliga debatten, att det är
viktigt att tillvarata och nyttiggöra den kunskap och kompetens som invandrare och flyktingar
för med sig till Sverige. Det tycks vara extra svårt att tillvarata den kompetens som personer
med utländsk akademisk examen kan tillföra samhället. De utländska akademikernas
självförtroende eroderar, och detta påverkar inte bara deras egen hälso- och livssituation utan
också barnens (Socialstyrelsen 1998). Framtida generationer med invandrarbakgrund
påverkas sannolikt om inte den resurs som invandrade akademiker utgör utnyttjas i det
svenska samhället. Det torde vara svårare att motivera barn till invandrade akademiker att
skaffa en akademisk eller annan högre utbildning, om föräldrarna själva inte kunnat
tillgodogöra sig eller haft nytta av sin egen akademiska utbildning i Sverige. De utländska
1 Utrikesfödda akademiker i riket i åldern 20-55 år med en eftergymnasial utbildning från två år t.o.m.
doktorsexamen med en utländsk utbildning; med akademiker avses samtliga inrikes- och utrikesfödda som har
en eftergymnasial utbildning eller längre. (SCB 2011).