Utbildning och integration - BADA - Högskolan i Borås

Utgivningsår: Vårterminen 2012, 15 högskolepoäng
Svensk titel: Utbildning och integration - om hur invandrade akademiker integreras inom
högre utbildning
Engelsk titel: Education and integration - about how immigrant academics integrate in
higher education
Handledare: Erik Ljungar
Examinator: Mary-Anne Holfve-Sabel
Nyckelord: Invandrade akademiker, högre utbildning, arbetsliv, kommunikativt handlande,
integration
Abstract
Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika
bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om
klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad
arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer
med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer
(20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund. Många av
dessa utländska akademiker har valt att komplettera sina utländska högskoleutbildningar på
olika lärosäten. Arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda än bland
högutbildade inrikesfödda, och arbetslösheten är störst bland personer från Afrika, Asien
och Latinamerika.
Syftet med studien är att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och
upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det
svenska samhället. Metoden utgår från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska
akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgår från
Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre
sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken
”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”.
Resultatet visar att utländska akademiker uppskattar studierna i högskolemiljö med det unika
grupparbetet och möjligheterna till stöd. Studenterna efterlyste flexibla insatser/metoder för
målgruppen, när det gäller språkinlärning och ämneskompetens. Svårigheterna handlar om
utanförskap, arbetslöshet och diskriminering inom arbetslivet och samhället. En av de
centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den
sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och
därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade
akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla
aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa
handlandet.