Utbildning och integration - BADA - Högskolan i Borås

sociala gemensamma kravet på anpassning och den andra om individens identitet,
valmöjlighet och eget normsystem. Frågan är hur individer ska kommunicera, tolka och
förstå varandra när man inte har gemensamma normer. En student medgav att han upplever
svårigheter med kommunikation och relation med patienter. Är förförståelse förkunskap eller
fördom? Är man inte bunden till sina kulturella normer, om var och en ska utgå från sina
kulturella ramar och värderingar för uppfattningar, bedömningar och attityder? Hur blir det
med förståelseprocessen och utvecklingen? Vem bestämmer giltighetskrav (objektiva,
subjektiva och sociala relationer) i dialogen? Habermas (1996) beskriver utifrån sin språkteori
kommunikationens betydelse för individens integration i samhället genom det kommunikativa
handlandet eller interaktionen. Han förskjuter intresset från det individuella subjektet till
interaktionen mellan två individer, intersubjekt i en kontext, en social process eller ett möte
som baseras på öppenhet, ömsesidighet och strävan efter att upprätthålla gemensamma
giltighetskrav, som visas i handling. Fritzéns (1998, s. 60) tolkning av Habermas är att det
kommunikativa handlandet har sin grund i livsvärlden, och den består av samhälle, kultur och
personlighet. Den mänskliga kommunikationen förutsätter enligt Habermas (1998) att man
kan gå över nationella och kulturella gränser.
Habermas (1996) hävdar att genom reflektion över handlingar kan man frigöra sig från sina
egna kulturella och traditionella normer och ha utgångspunkter från universella principer. Då
är frågan, vilken effekt kulturen har, om man inte gör det. Olika utredningar (SOU 2006:59;
SOU 2000:47) lyfter fram, att svensk kultur är en homogen kultur. Det finns gemensamma
normer, värderingar, föreställningar och förväntningar på oss själva och de andra, när det
gäller kommunikation och attityder. Att människor med annan bakgrund utestängs från
samhället i det offentliga rummet, av myndigheter och i arbetslivet kan bero på den homogena
kulturens föreställningar och förhållningssätt. Studenterna i den här utsökningen anger, att de
upplevde utanförskapet och diskrimineringen främst i samhället och delvis inom arbetslivet;
några av studenterna har hävdat, att det kan bero på t.ex. deras utseende eller uttal.
Majoriteten i undersökningen angav att de någon gång upplevt generaliseringar och icke
önskad uppmärksamhet t.ex. i affärer.
37