Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

1.2 Grönsöö gods
På ön Grönsö i Trögds härad, Uppland, fanns under medeltiden en by med
arrendegårdar ägda av kyrkan och adel och så småningom Gustav Vasa.
Genom förläning och eget förvärv blev riksrådet Johan Skytte (1577-1645)
ägare till hela byn år 1611. Som huvudbyggnad i en sammanhållen sätesgård
uppförde Johan Skytte den nuvarande herrgården på en höjd vid öns norra
strand med början omkring 1607. Byggnaden var då försedd med hörntorn,
spiror och portal. Huvudentrén var vänd mot Mälarsidan. 1
Huvudbyggnaden,
som ibland kallas Grönsöö slott 2
, är belägen 25 kilometer sydost
om Enköping. Godset omfattar idag 726 hektar.
Efter Skytte-släkten följde andra ätter. Medlemmar av bland andra
familjerna Falkenberg, Posse, von Schulzenheim, von Engeström,
Benzelstierna och den nuvarande släkten familjen von Ehrenheim har ägt
och utvecklat Grönsöö. Johan Skyttes huvudbyggnad vid Mälarens strand
har nu stått i 400 år, och allt tyder på att den större, kanske även den
mindre, fruktträdgården anlades under den Skytteanska perioden.
År 1989 överfördes fastigheterna Grönsöö 1:1, Utö 1:1 och Utö 3:1 till
Grönsöö Säteri AB. Bolagets aktier ägs av familjen von Ehrenheim samt
Grönsöö kulturhistoriska stiftelse som bildades 1993. Frågan om Grönsöös
framtid aktualiserades redan på 1970-talet under Carl Gustaf von
Ehrenheims ägotid, då det stod klart att gårdens inkomster från jordbruk,
skogsbruk och rationell fruktodling inte räckte till de fortlöpande
kostnaderna för reparation och underhåll av byggnader och övriga värden.
Genom stiftelsekonstruktionen särskiljs den privata ekonomin från de
offentliga medel som tilldelas Grönsöö för vård av kulturarvet.
Grönsöö kulturhistoriska stiftelse har som mål att genom de ekonomiska
medel den tilldelas främja vetenskaplig forskning och kulturminnesvård,
främst med fokus på den typ av kulturhistorisk miljö som Grönsöö utgör.
Genom att på detta sätt bilda stiftelsen, med bibehållet stort inflytande från
familjen von Ehrenheim, sammanför man det långsiktiga bevarandemålet
1 Uppgifter om det medeltida Grönsö tagna ur Rahmqvist, Sigurd, (manus till) Det medeltida
Sverige, Trögds härad. En översikt över godsbildningen ges i Från Mälarvik till skogbygd
(Flygare red.) 1993, s. 241f samt i Åke Nisbeths Grönsöö 2006, s. 9ff.
2 Grönsöö brukar idag kallas slott. Benämningen faller utanför den snävare definitionen av
slott som ges i Nationalencyklopedin, men tillhör de herrgårdar som i en vidare bemärkelse
har kommit att kallas slott. Familjen von Ehrenheim använde under 1800-talet
benämningen stenhuset om huvudbyggnaden, och själv kommer jag i avhandlingen att kalla
boningshuset för huvudbyggnaden. Stavningen av ön Grönsö och huvudgodset Grönsöö
skiljer sig ofta åt i litteraturen. I äldre tid stavades godsets namn ibland med ett, ibland med
två ö på slutet. Jag följer den stavning som används av den nuvarande familjen, som stavar
sitt hem Grönsöö. Ön stavas alltid med endast ett ö.
19