01.08.2013 Views

Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

material från gårdsarkivet, litteratur, den fysiska platsen samt familjens<br />

anteckningar <strong>och</strong> muntliga uppgifter.<br />

Delfråga … … som rör följande:<br />

1. VAR?<br />

Platsens fysiska utformning <strong>och</strong> innehåll, t.ex. läge, gränser,<br />

områdesindelning, terräng, form, volymer, strukturer, konstruktioner,<br />

växtmaterial, djur, människor, byggnader, tidigare historia<br />

2. VAD? Verksamhet <strong>och</strong> upplevelser, t.ex. lekar, umgänge,<br />

skönhetsupplevelser, odling, vanor, åtgärder, motion, bevara historia,<br />

”bygga varumärke”<br />

3. VARFÖR? Uppfattningar, beslut <strong>och</strong> betydelser, till exempel:<br />

användarnas syften, konsekvenser, upplevda värden eller problem<br />

Det finns en del äldre <strong>och</strong> nyare teoribildning, eller synsätt, rörande <strong>park</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>trädgård</strong>, som har bäring på de frågor jag ställt. Teorierna/synsätten<br />

berör såväl fråga 1 (VAR?) 2 (VAD?) <strong>och</strong> fråga 3 (VARFÖR?). Med<br />

utgångspunkt i tre personers teoretiska syn på syftet med att anlägga <strong>och</strong><br />

inneha <strong>park</strong>- <strong>och</strong> <strong>trädgård</strong>sanläggningar samt begreppet landskap kommer<br />

jag i det avslutande kapitlet Reflektion <strong>och</strong> analys återknyta <strong>Grönsöö</strong>materialet<br />

till dessa tre synsätt.<br />

Bevekelsegrunder för anläggande <strong>och</strong> innehav av en <strong>park</strong>anläggning<br />

I historiebeskrivningen kring en anläggning som <strong>Grönsöö</strong> är ägarnas vilja<br />

intressant att studera mot de faktiska fysiska utryck som kom till stånd <strong>och</strong><br />

hur de förändrats med tiden. Flera nutida författare inom området<br />

herrgårdskultur <strong>och</strong> <strong>trädgård</strong>shistoria uppehåller sig kring den amerikanske<br />

filosofen <strong>och</strong> ekonomen Thorstein Veblen (1857-1929), vars bok The<br />

Theory of the Leisure Class utkom 1899. 27 Veblen diskuterar där det<br />

amerikanska samhällets övre skikt <strong>och</strong> deras konsumtionsmönster. Det är<br />

framför allt hans uttryck conspicuous leisure (iögonenfallande fritid) <strong>och</strong><br />

conspicuous consumption (iögonenfallande konsumtion) som diskuterats med<br />

27 Se Michel Conans “Introduction; Gardens into Cultural Change, 1550-1850” i Bourgeois<br />

and Aristocratic Cultural Encounters in Garden Art, 1550-1850 (Conan ed. 2002) s. 2ff;<br />

Annegreth Dietzes avhandling Garden Art and the Bourgeoisie 1750-1850; Social, Political and<br />

Economic Aspects of Garden Art in the South of Norway with a Focus on Plant Import (2007,<br />

English ed.) s. 79ff; Anne Sumners avhandling Borgerliga ambitioner <strong>och</strong> adliga ideal (2004) s.<br />

322f.<br />

40

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!