Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

Genom egen odling av en del arter som odlades vid Grönsöö under
1840-talet har jag kunnat studera deras utveckling och odlingsvillkor på nära
håll. Att följa en växt från start till slut ger insikter i de egenskaper hos
växten som odlaren eftersträvade, men också de egenskaper som kan ha
bidragit till numera sällsynta växters försvinnande.
För de delar av avhandlingen som rör botanik och hortikultur har
nödvändiga uppgifter hämtats i vetenskapliga studier, olika organisationers
samlingar, i specialinriktade odlarsällskap och specialiserade plantskolor. Det
stod dock tidigt klart att endast en del av svaren på mina frågor inom
hortikultur ryms inom litteraturen, universitetsvärlden och vetenskapliga
verk. De botaniska trädgårdarna har vid förfrågan sällan hyst de arter jag
efterfrågat. Därför har arbetet med de botaniska/hortikulturella delarna delvis
skett genom kontakter med enskilda personer inom den specialintresserade
amatörvärlden, där stor kunskap finns för en del växtgrupper.
Metoden att söka svar och adresser utanför de institutionaliserade
samlingarna och att förlita sig på andras svarsvilja utanför betald tid har
begränsningar. Med e-post, vanliga brev, möten, telefonsamtal och i något
fall också levande växtmaterial har dock många människor valt att hjälpa
mig.
2.3 Källmaterialet
1800-talet är, som tidigare nämnts, relativt dåligt representerat i litteraturen
om Grönsöö park. De fysiska spåren i anläggningen är ännu färre, trots att
det var en intensiv period i Grönsöö historia. Att 1900-talsbeskrivningarna
av Grönsöö park till stor del uppehåller sig kring fruktodlingarna, den
mäktiga parklinden och de många välbevarande 1700-talsdelarna (terrasserna,
rampen, alléer, häckar, det kinesiska snäckhuset) är inte förvånande. Det var
redan då, liksom idag, märkligt och karaktärsgivande.
Till skillnad från oss som idag besöker parken kunde det tidiga 1900talets
skribenter uppleva 1800-talet, fortfarande fullt synligt i både
byggnader, anläggningar och odlingar. Ändå uppehöll sig författarna i
anmärkningsvärt liten grad vid 1800-talet, sådant det framträdde ännu flera
decennier in på 1900-talet. Det lilla som skrevs om 1800-talet uppehåller sig
i hög grad kring några förslagsritningar, som till stor del aldrig genomfördes.
Flera författare under 1900-talets första hälft fick många uppgifter
muntligt berättade av Erik och Alice von Ehrenheim. Andra uppgifter
tillhandahölls skriftligt. Vid denna tid nämndes inget om de två källmaterial
som nu är mina huvudsakliga källor; det vill säga Erik von Ehrenheims
48