Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

och i viss mån fruktslag och fruktsorter. Däremot har jag lämnat en del
material åt framtiden åt den som vill fokusera på de pomologiska och
ekonomiska aspekterna. För den som ytterligare vill studera Grönsöö som
gods, med ekonomiska aspekter på jordbruket, skogen, djurhållningen och
hushållsutgifter finns ett bra ekonomiskt underlagsmaterial från och med
tiden 1820 och framåt.
Över huvud taget frestar en plats som Grönsöö till många utvikningar i
olika riktningar. Både tidsperioden, källmaterialet och Grönsöös roll som
kulturarv bidrar till detta. Rika möjligheter till framtida intressanta djupdykningar
finns. Inom avhandlingens ramar ryms förstås ett begränsat
innehåll.
De personliga kontakterna med familjen von Ehrenheim har i princip
begränsats till förvaltarna av Grönsöö, det vill säga de nu boende
familjemedlemmarna i huvudbyggnaden och flygeln. I de fall övriga
familjemedlemmar kontaktats framgår detta i brödtexten. Fokus har legat på
hur man agerat på plats vid huvudgården Grönsöö. En mera komplex bild av
ett släktgods och dess förgreningar får anstå.
2.5 Avhandlingens upplägg
I det närmast följande kapitlet Metod och material diskuteras utgångspunkter,
metoder och källmaterial. Därpå följer en historik, som presenterar de
huvudsakliga dragen i parkanläggningens framväxt från 1600-talets första
fruktodling fram till idag. I bilaga 1 finns en inventering av Grönsöös
bevarade äldre kulturväxter och dominerande vilda arter. Historiken tjänar
som underlag för de därpå följande tre huvudkapitlen, och har fått relativt
stort utrymme.
All trädgårdsforskning och forskning om landskap förhåller sig till
förändringsprocesser. I Grönsöös fall är det ovanligt lätt att överskådligt
kunna visa olika seklers formspråk och tillägg. Efter historikens svep över
tiden kommer så avhandlingens tre huvudkapitel, som vill gå på djupet med
tre forna familjemedlemmars intryck och avtryck i parkanläggningen under
perioden 1820- ca 1925. Först ut är hovmarskalken, vars växtintresse är
föremål för kapitel 4, Hovmarskalkens odlingar 1840-1842. Kapitlet bygger på
frö- och plantlistor som han lämnade efter sig. Utifrån dem presenteras ny
kunskap om denna hortikulturellt sett mycket aktiva, men hittills okända,
period vid Grönsöö.
Ett urval av hovmarskalkens växter presenteras i en kommenterad bilddel,
som utgör kapitlets andra halva. Syftet är att på ett samlat sätt återge något av
den många gånger exotiska mångfald av växter som lockade hovmarskalken.
54