Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

anteckningsböcker samt hans farfar Reinhold Fredrik von Ehrenheims frö-
och plantlistor.
Skälen till att dessa material inte användes kan ha varit flera.
Anteckningsböckernas blandade och personliga innehåll, piktur och ofta
skissartade framställning var knappast lämpligt att överräcka som
arbetsmaterial till gäster och skribenter. Plant- och frölistorna ansågs
möjligen alltför specialiserade, eller så var de inte ens kända för Erik von
Ehrenheim. Det var troligen Alice von Ehrenheim som en gång tog dem
tillvara, att döma av handskriften på kuvertet de förvaras i. Ett annat skäl till
deras frånvaro i tidigare arbeten kan ha varit att de odlingar de representerar,
inte framhävde eller tydliggjorde den dominerande bilden av Grönsöö – den
lite högstämda och arkitektoniskt imponerande och harmoniska bilden.
1800-talets svenska herrgårdsparker erbjöd miljöer som i allt tjänade det
lilla livets och de mindre sammankomsternas syften. Erik von Ehrenheims
levnadsminnen, skrivna i brytningstiden mellan herrgårdarnas livsform och
en modernare tids villkor, öppnar möjligheten att se hur konstruktionen av
Grönsöö som kulturarv tog form. Studier av det personliga materialet lägger
fram ägarnas och förvaltarnas syn, där samtida intressenter ibland har haft
divergerande åsikter. Olika grupperingar inom familjen svarar för olika delar
av parkens användning, betydelse och utveckling. Här finns barnen, de
vuxna, ogifta och makar, ägare och förvaltare, permanent boende och
sommarboende. Erik von Ehrenheim hann själv uppleva alla dessa faser vid
Grönsöö. Genom levnadsminnena ser vi relationen mellan platsen och
individen sådan den tedde sig till vardags, men också vid särskilda tillfällen.
Trädgårdsodlingen vid 1840-talets Grönsöö, som i denna avhandling
studeras utifrån växtlistor, var en praktisk-estetisk syssla. Den estetiska
uppfattningen var vid denna tid tätt kopplad till de enskilda växtinidividerna.
De enskilda växterna och deras specifika utseende och nyhetsvärde var
avgörande för hovmarskalkens växtimport och odlingar. Till skillnad från
levnadsminnena är växtlistorna ett ämnesmässigt väl sammanhållet material
med en tydlig och avgränsad användningsbarhet.
Levnadsminnena och växtlistorna kompletterar varandra och speglar
delvis samma tidperiod, vilket förstärker möjligheten att kunna uttala sig om
1800-talets park.
Erik von Ehrenheims levnadsminnen
Totalt omfattar de 36 studerade böckerna drygt 5 000 textsidor. Deras titlar
återges i inledningen till kapitel 5, Grönsöö park och trädgård i Erik von
Ehrenheims levnadsminnen.
49