Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

Ett senare dokument med betydelse för synen på autenticitet i levande
miljöer är det så kallade Nara-dokumentets Annex 4: Authenticity in
Relation to the World Heritage Convention. Där återges de principer som
utarbetades om autenticitet och kulturarv i samband med Narakonferensen i
Nara, Japan 1994. 20 Naradokumentet förklarar att processer, överförd
kunskap och vidmakthållande av traditioner kan sägas vara autentiska och
därmed tillföra stora värden i ett kulturhistoriskt sammanhang.
Som familjegods är Grönsöö, med sitt väl sammanhållna bohag och en
bebodd huvudbyggnad, ett exempel på det slags autenticitet som följer med
det obrutna användandet och det ackumulerade, gemensamma arvet som är
knutet till släkten, vilket skulle upplösas i händelse av nya ägande- eller
användningsformer. Även för parkens del gäller att den kontinuerligt har
använts och förnyats. Den obrutna fruktodlarverksamheten har sett olika ut
över tid, men har genom att följa med sin tid under nya personers ledning
bevarats som en process, struktur och en kunskap överförd från generation
till generation. Med detta är Grönsöö ett tidigt exempel på en kulturhistorisk
miljö där Naradokumentets synsätt är applicerbart.
1.5 Syfte och forskningsfråga
Som landskapsarkitekt intresserar jag mig för gestaltningen, användningen
och betydelsen av utemiljöer. Specialintresset för historiska anläggningar
utgår dels från intresset för vad som försiggått i äldre tid, dels från intresset
hur vi kan se, vårda och uppleva detta idag.
Denna avhandling i landskapsarkitektur är i första hand en empirisk
studie. Den utgår från en befintlig plats där 1800-talets herrgårdskultur har
utövats och många liv har levts. Den specifika platsen Grönsöö med
omgivningar har haft stor betydelse för ägare och förvaltare och platsen är
idag uppmärksammad med en sedan länge hävdad status som kulturmiljö.
Med platsen och sammanhanget på detta sätt givna består huvuddelen av
avhandlingsarbetet i att studera, lyfta fram och analysera de spår som finns
från framför allt 1800-talet och 1900-talets första decennium.
Bland Grönsöös källmaterial finns källor som familjemedlemmarna själva
producerat. Som så kallade berättande källor möjliggör de kunskap om
parkanläggningen och användningen av denna på ett personanknutet,
nyanserat och bitvis detaljerat sätt. Som så kallade kvarlevor berättar de
20 Narakonferensen 1-6 november 1994 hölls i ett samarbete mellan UNESCO, ICCROM
och ICOMOS. (UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural
Organization; ICCROM = International Centre for the Study of the Preservation and
Restoration of Cultural Property).
29