Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU

motsvarigheten helt. Dokumentationens makt visar sig här tydligt. Denna,
tillsammans med nya generationers arbete vid Grönsöö, har närt den roll
som Grönsöö har i turistiskt och kulturhistoriskt hänseende. Det har även
gett näring åt nya studier.
Under den tid då Grönsö-boken var under utarbetande såldes många
uppländska gods till nya ägare eller institutioner. Många gods bytte
verksamhet och utseende. Grönsöö kunde däremot, via försäljning av
utgårdar och jordbruksmark, vidmakthållas av nya generationer trots
arvsskiften. Ungefär samtidigt som boken publicerades bestämde sig Erik och
Alice von Ehrenheims sonson, Carl Gustaf von Ehrenheim, för att flytta
hem till Grönsöö och driva lantbruket.
I sitt förord poängterar Sigurd Wallin förutom inventariets ”historiska
skatter” också Grönsöös ”traditionsrika atmosfär”. 5 Denna traditionsrikedom
och viljan att förvalta och vidarebefordra Grönsöö har uppmärksammats i vår
tids kulturminnesvård, där ett fortsatt intresse och incitament från familjens
sida ses som en viktig del i fortlevnaden av Grönsöö. Efter att Erik och Alice
von Ehrenheim gått bort år 1930 respektive 1943, har ytterligare fyra
generationer i familjen bebott Grönsöö.
Parkens tidigare dokumentation
Grönsöös parkanläggning påminner i sin utveckling något om
huvudbyggnadens interiör och bohag. Inga stora arkitekters namn är
förknippade med Grönsöö; i stället har många mindre projekt, tillägg och
förändringar skett under flera ägarfamiljers och många generationers ledning.
Grönsöö är således en plats som mejslats fram under seklers gång.
Parken är inte lika genomlyst och dokumenterad som huvudbyggnadens
inventarier, men flera beskrivningar har gjorts genom åren. De tidigaste
källorna som berättar utförligare om parken gjordes omkring sekelskiftet
1800. Det är dels beskrivningar av Grönsöös dåvarande ägarfamilj von
Schulzenheim, dels en husesyn från 1802.
Under 1900-talet har flera konsthistoriker beskrivit anläggningen. Sigurd
Wallins genomgång av anläggningen är, tillsammans med tillhörande
fotografier, både saklig och upplevelsebaserad. 6 Nästan samtida med Wallins
arbete är Sten Karlings beskrivning av Grönsöö park i
Arkitekturminnesföreningens verk Svenska trädgårdskonsten sådan den till våra
dagar bevarats i anläggningar vid slott och herrgårdar del I. Inmätningen av parken
1928-29 som gjordes för detta verk är trots vissa felaktigheter en värdefull
5
Se Wallin 1952, s. 9.
6
En uppsättning av fotosamlingen, inklusive många fotografier som inte publicerades i boken,
finns i Grönsöö gårdsarkiv.
22