Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Hortus Botanicus 1685. Med detta har de inte bara identiferat <strong>och</strong><br />
sammanställt de växter som odlades i Uppsala botaniska <strong>trädgård</strong>, utan också<br />
tillgängliggjort uppgifter med bäring på svenska kulturväxters<br />
introduktionshistoria.<br />
En nordisk förebild i genren är professor emeritus i havebruksbotanik<br />
Johan Langes Kulturplanternes indførelseshistorie i Danmark indtil midten af 1900tallet,<br />
som utkom 1994, följd av en andra utgåva 1999. Med sin gedigna<br />
genomgång av kulturväxternas tidigaste noterade förekomst i dansk odling<br />
<strong>och</strong> i danskt skriftligt material tog Lange ett brett grepp om Danmarks<br />
odlingshistoria.<br />
En avsevärt smalare men djupgående forskningsfråga hade<br />
landskapsarkitekten Kjell Lundquist då han 2005 lade fram sin avhandling<br />
Lilium martagon L., Krolliljans introduktion <strong>och</strong> tidiga historia i Sverige intill år<br />
1795 – i en europeisk liljekontext. Denna var ett omfattande bidrag till den<br />
samlade kunskapen om <strong>trädgård</strong>sväxternas historia i Sverige. Trots titelns<br />
enda art – krolliljan – innehåller denna avhandling stoff om ytterligare<br />
många liljor vilka figurerar jämte krolliljan i det studerade källmaterialet. Sin<br />
licentiatavhandling Bidrag till kännedomen om begreppet <strong>trädgård</strong> <strong>och</strong> om<br />
<strong>trädgård</strong>sväxternas historia i Sverige (2000) inledde Kjell Lundquist med artikeln<br />
”Trädgårdsväxternas historia i Sverige – Inledning <strong>och</strong> kort resonerande<br />
bibliografi”. Detta sätt att både teckna de stora dragen <strong>och</strong> att på djupet<br />
försöka nå den enskilda artens historia är Kjell Lundquist ensam om i<br />
Sverige.<br />
Intresset för Sveriges förgreningar i annan europisk <strong>trädgård</strong>skonst samt<br />
för växters introduktion i svensk odling har också resulterat i nyutgåvor av<br />
flera äldre botaniska verk. Ovan nämnda Karin Martinsson <strong>och</strong> Svengunnar<br />
Ryman har helt nyligen (2008) låtit publicera ett urval av planscherna i den<br />
unika så kallade Blomboken, vilken producerades i 12 volymer under 1600talets<br />
slut som förlagor till Olof Rudbeck d.ä:s stora verk Campus Elysii. Av<br />
det sistnämnda verket undkom bara två volymer (1701 <strong>och</strong> 1702) den stora<br />
stadsbranden i Uppsala 1702. Martinsson <strong>och</strong> Rymans publikation, med<br />
namnet Blomboken – Bilder ur Olof Rudbecks stora botaniska verk – är ett<br />
exempel på en förmodad fortsatt riktning mot ökat tillgängliggörande av<br />
stora botaniska verk. Den svenska nyutgåvan av André Mollets trespråkiga<br />
<strong>trädgård</strong>straktat Jardin de Plaisir från 1651 är ett annat exempel. Den har<br />
nyligen utkommit i två volymer; dels del I i form av facsimilupplagan André<br />
Mollet. Le Jardin de Plaisir. Der Lustgartten. Lustgård (2006), dels en kommenterad<br />
del II, även innehållande Mollets text på engelska (2007). Verken är ett<br />
samarbete mellan flera författare <strong>och</strong> redaktörer: Elina Antell, Sture Balgård,<br />
Anna Jakobsson, Göran Lindahl, Kjell Lundquist <strong>och</strong> Åke Nisbeth.<br />
35
Change language