Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
förhållningssätt till vad källorna <strong>och</strong> de framväxande rönen bjuder inför det<br />
fortsatta arbetet. 35<br />
Där naturvetenskapen har upprepningsbarhet som ett kriterium på god<br />
forskning; kräver den hermeneutiska metoden i stället ett transparent<br />
framställningssätt, forskaren/uttolkaren kopplar det studerade materialet/<br />
fenomenet till resultatet med hjälp av vederhäftig källhänvisning samt till<br />
eventuella teorier <strong>och</strong> metoder.<br />
Att förmedla förståelse<br />
De till stora delar ostrukturerade levnadsminnena fick vänta många<br />
decennier på läsning av andra än familjen. Att som forskare använda <strong>och</strong><br />
sätta tilltro till den här typen av personligt material exemplifierar skillnaderna<br />
mellan kvalitativ <strong>och</strong> kvantitativ forskningsmetod. Att hellre lyssna ”på få<br />
som säger mycket än på många som säger litet” är, med Ella Johanssons ord,<br />
en sammanfattning av det etnologiska synsättet kring dessa bägge metoders<br />
utgångspunkt. 36<br />
Valet att arbeta med det handskrivna, personliga <strong>och</strong> självbiografiska<br />
materialet har inneburit ställningstaganden <strong>och</strong> arbetssätt som är en metod i<br />
sig. Per-Johan Ödman skriver om kriteriefrågor som en central del inom<br />
hermeneutisk metod. Forskaren måste, menar Ödman, tillgodose tre sorters<br />
uppgifter knutna till kriteriefrågorna. För det första skall ett tolkningssystem<br />
byggas upp, vars delar hänger hänger ihop logiskt. För det andra skall<br />
tolkningssystemet <strong>och</strong> tolkningarna hänga samman med tolkningsobjektet.<br />
För det tredje skall forskaren lyckas förmedla förståelsen av det uttolkade till<br />
läsaren. 37<br />
Ödman ger ett exempel på hur man kan tolka <strong>och</strong> förmedla ett<br />
dagboksmaterial <strong>och</strong> vad poängen är. 38 Som parallell till mitt fall med<br />
självbiografiskt material är exemplet intressant. Exemplet rör torparesonen<br />
Sven Andersson Kinberg. Ödman beskriver hur Kinbergs liv levdes inom<br />
ramen för en samhällsutveckling som i sig självt var mera genomlyst <strong>och</strong><br />
beforskad än den samhällsgrupp som Kinberg tillhörde. I studiet av Kinbergs<br />
dagböcker, vilka lyckligen hade bevarats genom en rad omständigheter, kan<br />
35 Om serendipitet: se exempelvis arkitekturforskaren Björn Linns förord till Arkitektur som<br />
kunskap (1998 s. 4), där han menar att serendipiteten har spelat en viktig roll som<br />
forskningsmetod i hans sökande efter kunskapsteoretisk förståelse.<br />
36 Johansson, ”Det lilla som många sagt”, i Metod <strong>och</strong> minne. Etnologiska tolkningar <strong>och</strong><br />
46<br />
rekonstruktioner (1999).<br />
37<br />
Ödman, 1994, s. 86f.<br />
38<br />
Avsnittet ”12. S. A. Kinbergs dagbok (Exempel 3)” s. 146ff.
Change language