Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
Grönsöö park och trädgård 1820-1925 - Epsilon Open Archive - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fram till <strong>och</strong> med andra världskriget var levnadssättet på <strong>Grönsöö</strong> mera<br />
en form av förlängt 1800-tal än 1900-tal, med stor uppsättning av personal i<br />
hushållet. 1943 dog Alice von Ehrenheim, <strong>och</strong> yngste sonen Gustaf von<br />
Ehrenheim tjänstgjorde som militärofficer under nästan hela krigstiden.<br />
Omkring 1945 kom bensinimporten igång igen, <strong>och</strong> lastbilar konkurrerade<br />
nu ut båttrafiken. De täta Mälarturerna förbi <strong>Grönsöö</strong> blev allt glesare. På<br />
kort tid ändrades mycket av ägandeförhållanden, livsstil <strong>och</strong> ekonomiskt<br />
underlag vid <strong>Grönsöö</strong>. 1954 gifte sig Erik <strong>och</strong> Alice von Ehrenheims<br />
barnbarn Carl Gustaf (född 1929) med Elisabeth Grauhan. Samma år flyttade<br />
paret till <strong>Grönsöö</strong>. Djurhållningen upphörde detta år, men i övrigt fortsatte<br />
driften av <strong>Grönsöö</strong> som lantbruk. Carl Gustaf von Ehrenheim använder själv<br />
uttrycket att han detta år ”kom hem” till <strong>Grönsöö</strong>. 9<br />
Carl Gustafs hemflytt hade föregåtts av en stark förväntan från familjen att<br />
han skulle överta <strong>Grönsöö</strong>, men också av en egen fast inställning att fortsätta<br />
föra <strong>Grönsöö</strong> in i framtiden som familjegods. Han befann sig då i en<br />
brytpunkt, då man från kulturminnesvårdens sida redan uppmärksammat hur<br />
herrgårdslivet låg i ”farozonen, hotat <strong>och</strong> klämt av skatteskruv <strong>och</strong><br />
arbetsmarknad”. Dessa ord står i kulturjournalisten Gustaf Näsströms artikel<br />
”Resa med riksens antikvarier” i Svenska Turistföreningen Årsskrift 1950. 10<br />
Tillsammans med bland andra dåvarande förre riksantikvarien Sigurd<br />
Curman, dåvarande riksantikvarien Martin Olsson <strong>och</strong> förre intendenten vid<br />
Nordiska museet Sigurd Wallin reste han i juni 1949 med båt på Mälaren för<br />
att besöka några antikvariskt särskilt intressanta resmål. Där fanns bland annat<br />
Rävsnäs, Mälsåker, Tynnelsö, Fiholm, Strömsholm, Utö <strong>och</strong> det vackra <strong>och</strong><br />
”vänligt vinkande Grönsö”, som till skillnad från andra gods längs vägen<br />
fortfarande uppvisade ”den levande herrgårdens vardag”.<br />
På vägen mot <strong>Grönsöö</strong> hade de besökt Tynnelsö, ett exempel på hur<br />
levande miljöer blivit avplockade inredning <strong>och</strong> liv. Nu stod det i<br />
Vitterhetsakademiens ägo ”som ett urblåst skal”, <strong>och</strong> med urtavlans visare<br />
över trapphusgaveln sedan länge stillastående på klockan 11. Vid <strong>Grönsöö</strong><br />
fanns däremot rörelse, men de kringresande akademikerna noterade ett<br />
ganska anspråkslöst <strong>och</strong> vardagligt liv som fördes mellan 1600-talsväggarna<br />
<strong>och</strong> de många klenoderna. Att den gamla tiden med många anställda var<br />
förbi blev med en gång tydligt för sällskapet: 11<br />
Nu bor inte längre någon månghövdad tjänarstab i flyglar <strong>och</strong> på vindar, <strong>och</strong><br />
inga blåblodiga släktingar får sin nödtorftiga försörjning av att gå hennes nåd<br />
9<br />
Ehrenheim, Carl Gustaf von, samtal på <strong>Grönsöö</strong> 12 november 2004.<br />
10<br />
Näsström, 1950, artikel s. 278-306; utflykten till Utö <strong>och</strong> Grönsö s. 293-297.<br />
11<br />
Näsström, 1950, s. 295.<br />
25
Change language