Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...
Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...
Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
olika påståenden, där endast påståendet att det existerar något i världen som är samma<br />
som de icke existerande är falskt. 15 Det skall alltså absolut inte påstås att dessa teorier är<br />
sämre, endast att de är mindre lämpade för uppsatsen. Problemet är nämligen med dessa<br />
språkfilosofiska teorier att de gärna tenderar att försöka låsa ett ords betydelse till vissa<br />
möjliga betydelser, dels att vissa av dem gärna ser hela meningar som minsta<br />
informationsbärande enhet, något som gör <strong>indexering</strong> av enskilda ord väldigt<br />
komplicerat.<br />
3.1.3: En av Ludwig Wittgenstein präglad användningsteori<br />
För att bäst kunna bemöta de krav som denna uppsats ställer på en språkfilosofisk teori<br />
kommer istället en i huvudsak Wittgensteiniansk teori att användas. Denna, då den på ett<br />
mera fruktsamt sätt än de ovan nämnda teorierna <strong>kan</strong> förklara hur tryckta ord <strong>kan</strong><br />
förmedla innehåll <strong>och</strong> mening. Tyvärr har även denna teori flera tillkortakommanden.<br />
Dessa kommer att diskuteras efter att teorins grunder redogjorts för. Vissa har försök till<br />
lösning, men de flesta visar bara på svagheter i teorin. Då Wittgenstein är en mycket<br />
svårtolkad filosof, som av olika filosofer <strong>och</strong> experter tolkas på vitt skilda sätt, kommer<br />
denna uppsats att på samma sätt som William Lycan i Philosophy of language att<br />
presentera <strong>och</strong> sedan använda en användningsteori i den senare Wittgensteins anda. Det<br />
vill säga, uppsatsen gör på inget sätt anspråk på att försöka använda en strikt<br />
Wittgensteinsk teori, utan endast en vars teoretiska huvuddrag ligger nära Wittgensteins<br />
användningsteori.<br />
Ludwig Wittgenstein (1889 - 1951) var österrikisk- brittisk professor i filosofi. Hans<br />
teorier är en av, om inte den mest inflytelserika <strong>och</strong> kontroversiella inom språkfilosofin.<br />
Hans professorstjänst var vid Chambridge universitet, men hans enskilt <strong>kan</strong>ske kändaste<br />
verk, ”Tractatus logico-philosophicus” skrevs delvis vid fronten <strong>och</strong> i fångläger under<br />
första världskriget, där Wittgenstein slogs på Österrike– Ungerns sida. 16 I den presenterar<br />
Wittgenstein en teori som skiljer sig fundamentalt från de teorier som han senare kommer<br />
att förespråka. Den tidigare Wittgensteins teori ligger i alla fall i långa stycken den<br />
logiska atomismen nära.<br />
Wittgensteins tanke att ett uttrycks betydelse oftast fås <strong>och</strong> endast fås av uttryckets<br />
användning är en del av det teoretiska komplex som ”den senare Wittgenstein” brukar stå<br />
som upphovsman för. Detta presenteras i huvudsak i Filosofiska undersökningar, men<br />
opublicerat material har även legat till grund för det som idag vanligtvis anses ingå i den<br />
senare Wittgenstens teori. Den senare Wittgensteins teorier tillkom efter att Wittgenstein,<br />
möjligen influerad av den brittiska matematikern <strong>och</strong> filosofen Frank Plumpton Ramsey<br />
(1903-1930) 17 , ansåg att hela hans tidigare forskning var helt felaktig, han ansåg sig ha<br />
fokuserat i huvudsak på fel del av problemet. Dock påstår Harrison att man ändå inte<br />
15<br />
Russel, Bertrand (2001). On denoting, kap 14 i The philosophy of language. Oxford: Oxford university<br />
press, s 213ff<br />
16<br />
Wittgenstein, Nationalencyklopedin (2006),<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=344903&i_word=wittgenstein (2006-11-22)<br />
17<br />
Sahlin, Nils-Eric (2001), http://www.fil.lu.se/sahlin/ramsey/index.asp (2006-11-22)<br />
10
Change language