Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...

esulterar i att de använder sig även av olika begrepp och koncept när de efterfrågar och
beskriver en skönlitterär text. 83
Pejtersen ser tre huvudspår för att ge skönlitteraturen samma sökmöjligheter som
facklitteraturen. Antingen modifieras ett befintligt facklitterärt system, eller så skapas ett
helt nytt. Det tredje alternativet är att lösa problemet med en genreindelning av
skönlitteratur. Det sistnämnda anses inte vara tillräckligt exakt. Rimligen kommer det att
bli så, spår Pejtersen, att cirka hälften av alla böcker inte kommer att kunna
genrebestämmas då de inte stämmer tillräckligt bra överens med någon av de valda
genrerna. Dessa oklassificerade texter kommer sedan att bli väldigt svåra att hitta med
hjälp av ett genreindelande system. Av de texter som det är möjligt att genrebestämma
kommer det ändå att uppstå problem med, då flertalet av dem passar lika bra in i flera
olika genrer. 84 Inte heller att enbart modifiera ett befintligt system kommer att lösa
indexeringsfrågan. Problemet här är återigen att ett system för facklitteratur inte fångar
det unika i skönlitteratur och kommer därför inte att vara tillräckligt behjälpligt i att
hjälpa besökare att finna det de önskar. 85
Pejtersens väg för att lösa problemet är därför att skapa ett helt nytt system. De redan
befintliga system, speciellt skapade för skönlitterär indexering kritiserades av Pejtersen
för att de var allt för subjektiva och att de inte tog hänsyn till användarnas
mångfacetterade frågor kring skönlitteratur. 86 Det unika med Pejtersens teori är att hon i
princip bygger hela sitt resonemang från ett användarperspektiv. Hon anser också att
hennes eget system är en hybrid mellan ett indexeringssystem och ett
klassificeringssystem. 87 Det stora problemet med att enbart utgå ifrån texten vid
indexeringen är att det inte enbart eller ens i huvudsak detta som användarna efterfrågar.
Ur en undersökning genomförd i Danmark 88 drar Pejtersen slutsatsen att det är möjligt att
dela in det användarnas önskemål i fyra grundläggande facettliknande dimensioner:
• Ämne
• Tid och plats
• Författarintention
• Tillgänglighet
De två första dimensionerna är i huvudsak denotativa, de beskriver textens huvudsakliga
”ämne”, exempelvis ”spökroman” respektive dess tidsspektra och lokalisering, till
exempel ”sent 1800-tal” och Transsylvanien. Även i de fall detta måste tolkas fram, och
alltså istället blir konnotativa dimensioner, är det ofta inte tolkningar som blir alltför
inkonsistenta om de genomförs av olika indexerare. Detta är också två dimensioner som
83
Pejtersen, AnneLise Mark & Austin, Jutta (1984). Fiction retrieval: experimental design and evaluation
of a search system based on users’ value criteria (Part 2). Journal of Documentation, vol 40, no 1, s. 25f.
84
Det bör påpekas att Pejtersen diskuterar ett genresystem baserat på en väldigt annan definition av genre
än vad som används i denna uppsats.
85
Pejtersen, (1978) s. 5 – 7.
86
Pejtersen (1983), s. 233.
87
Pejtersen (1983), s. 235.
88
Pejtersen, AnneLise, (1980), Design of a classification scheme for fiction based on an analysis of actual
user-librarian communication, Harbo and Kajberg, London, Mansell, s. 146 – 159.
28