Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...

lättindexerade litteraturen är enkel kiosklitteratur 106 , därefter ökar den i svårighetsgrad
tills den når de oindexerbara innehållsmässigt meningslösa dikterna. 107 Trots att Bell ser
stil som något i princip oindexerbart, är det ändå intressant att se att de båda forskare
vilka tar extrempositionerna i frågan om det konnotativa skall indexeras, alltså Nielsen
och Bell, ändå anser att stil har en så tung inverkan på en texts innehåll och betydelse.
Ytterligare en problematik med skönlitterär indexering är teorier som anser att även det
konnotativa bör indexeras. Denna tanke skapar subjektiva index, och fråntar även läsaren
möjligheten att själva få göra sin tolkning av texten. Istället är Bells huvudtanke att
skönlitteratur skall indexeras på precis samma sätt som facklitteratur. Enligt henne är det
ointressant om någonting har hänt i den faktiska världen, som i till exempel en biografi,
eller bara är fiktiva händelser uppdiktade om en person. Att göra en allt för stor
distinktion mellan fack- och skönlitterär indexering skapar bara problem. En indexering
bör bara ta fasta på det som explicit står i texten, det denotativa. Att även försöka
indexera det underförstådda eller antydda är felaktigt, det skulle låsa de tankar och
associationer som texten väcker hos läsaren. Även de mest självklara metaforer och
liknelser skall indexeras som de bokstavligen står, och inte som vad de kan anses
betyda. 108
Det enda som skall skilja mellan skönlitterär och facklitterär indexering är användandet
av tesaurar och tillskrivna termer. Detta beroende på att Bell uppmärksammar en
intressant problematik, som även Nielsen diskuterar, angående användningen av
kontrollerat vokabulär. Då detta fastslår vissa givna termer, tvingar det in meningen i
förutbestämda fack och verkar starkt begränsande på möjligheterna att indexera en text
utifrån dess mening. Inom skönlitteraturen, till skillnad för facklitteraturen finns inga
synonymer, varje ord har valts av en anledning. Det kontrollerade vokabulären möjliggör
endast ett begränsat antal olika meningar för texten. Bell anser att
Standardized terminology must be avoided, as the opposite of creativity of the exercise of
imagination, of individual perception and expression. The idea of controlling the
vocabulary and standardizing the terms of a creative writer would reduce the highest
literature to ´formula fiction´. 109
Textens meningsmöjligheter är potentiellt oändliga, att endast ge dem ett ändligt antal ord
att representeras med är omöjligt. Då det kontrollerade vokabuläret syftar till att
underlätta sökning, samt att ge bättre konsistens vid indexering, motverkas denna
ambition av det kontrollerade vokabulärets auktoritet som omöjliggör en egentlig
representation av textens mening eller ens innehåll. För att undvika detta, skall alltid
skönlitterär indexering använda utdragna termer. Även detta kan leda till problem. Att
exempelvis välja den bästa indexeringstermen för personer som förekommer i texten
under flera namn kan lätt ställa till med problem. 110 Bell ser även ytterligare ett mindre
problem. Till skillnad från facklitteratur har ofta skönlitteratur inte ett lika uttalat
106
En litteraturform som Bell lätt elitistiskt frågar sig om den är värd att indexera. (Bell (1992), s. 84.)
107
Bell (1992) s. 84
108
Bell (1992) s. 84f
109
Bell, Hazel K. (1992). s. 85.
110
Bell, Hazel K. (1991), Indexing fiction: a story of complexity, the Indexer, Vol 17, No. 2, s. 253.
32