Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...

More documents

Recommendations

Info

4.3.6: Genreindelning beroende på textens stil......................................................... 52 5: Slutsats.......................................................................................................................... 56 5.1: Vidare forskning .................................................................................................... 57 6: Sammanfattning............................................................................................................ 58 Källförteckning: ................................................................................................................ 60
1: Inledning Denna uppsats kommer att undersöka vilka konsekvenser för indexering och genreklassificering av skönlitteratur automatisk textbehandling kan medföra. Uppsatsen kommer att ta hänsyn till forskningsläget inom indexering av skönlitteraturforskningen och diskutera de konsekvenser de moderna metoderna som finns för automatisk textbehandling kan innebära för skönlitterär indexering och genreklassificering. 1.1: Bakgrund Troligen finns det ett egenvärde att indexera skönlitteratur, och på så sätt öka antalet möjliga sökvägar hos mindre kända texter, genom att göra dessa sökbara även med hjälp av indextermer. Även om låntagare i dagens läge sällan försöker hitta sitt nästa läsprojekt genom att söka med hjälp av indextermer, beror troligen detta mera på att det inte är möjligt, eller väldigt opålitligt att göra så med tanke på de system som finns tillgängliga idag; inte på att det inte finns något behov att söka på detta vis. När det samtidigt enbart är ett mycket litet antal skönlitterära texter som är indexerade, varav de flesta av de indexerade kan anses vara klassiker, är det inte heller meningsfullt att i dagens läge på detta sätt söka efter nya okända texter att läsa. Anledningarna till att skönlitteratur inte indexeras i samma utsträckning som facklitteratur är många. Om de rent normativa anledningarna undantas, såsom sådana att skönlitteratur inte bör indexeras då detta är fel sätt att hitta den goda boken och läsupplevelsen, kvarstår i huvudsak endast de rent praktiska. Det är svårt att på ett användbart, godtagbart och allmängiltigt sätt indexera skönlitteratur. En texts innehåll kan tolkas att vara så mycket olika, helt beroende på vem som läser den och vem som indexerar den. Konsistensen mellan två olika indexeringar av samma text blir till exempel ofta låg. 1 Delvis beror inkonsistensen mellan indexeringarna troligen på att det ofta inte anses vara givande att rent bokstavligt indexera skönlitteratur, då den till skillnad från facklitteraturen förmedlar något mer än information. Det är därför ofta inte texten som indexeraren försöker indexera, utan istället textens mening. Om detta är det rätta förfarandet diskuterades i vår b-uppsats. Där anser vi att en sådan indexering är oftast helt meningslös, därtill ofta även skadlig då den låser tolkningen till en specifik, i indexerarens ögon, korrekt tolkning och förkastar alla andra tolkningar såsom felaktiga. Då indexerares tolkningar alltid i viss mån är subjektiva kan en sådan tolkning försvåra för vissa användare att hitta för dem intressant litteratur. 2 Ett sådant agerande står också i tydlig kontrast mot agerandet med facklitteratur, där ingen försöker påtvinga en 1 Karlsson, Cecilia & Kristensson, Svante (2003). Konsistens vid indexering av skönlitteratur för barn och ungdom. Borås: Högskolan i Borås, Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. 2 Claesson, Fagernäs, Nilsson (2005) Textens död. Borås: Högskolan i Borås, Biblioteks- och informationsvetenskap. B-uppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. 1
Page 1 and 2: MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3: 1: Inledning ......................
Page 7 and 8: följd att studien hade blivit opro
Page 9 and 10: eller satser, med ordet ”och” m
Page 11 and 12: ”antaganden och begrepp i någon
Page 13 and 14: 3.1.1: Den naiva språkteorin Den n
Page 15 and 16: skall lura sig att se Filosofiska u
Page 17 and 18: meningen, det vill säga talar samm
Page 19 and 20: etydelsebärande element bildar en
Page 21 and 22: accepterade teorin om författarens
Page 23 and 24: mängd andra vetenskapliga discipli
Page 25 and 26: sig är omtvistat, men som nedan ko
Page 27 and 28: 4.1.2: Hans Jørn Nielsen Hans Jør
Page 29 and 30: finns lämpliga ord i ämnesordlist
Page 31 and 32: indexeringshjälpmedel, till exempe
Page 33 and 34: är enkla att indexera, och även m
Page 35 and 36: Beghtol menar att vi inte anser sk
Page 37 and 38: huvudämne. Då det vid manuell ind
Page 39 and 40: De ord som förekommer i ett väldi
Page 41 and 42: Ytterligare ett annat sätt att und
Page 43 and 44: på detta kan en orden ”junior”
Page 45 and 46: Rauber och Müller-Rauber använder
Page 47 and 48: ankning av de relevanta dokumenten
Page 49 and 50: kartor, medan att regelbaserade sys
Page 51 and 52: mening försökes indexeras är ist
Page 53 and 54: textmängder än ett enskilt verk.
Page 55 and 56:
skapade genrer som hon inte anser k
Page 57 and 58:
stilistiska mätvärden. Detta anta
Page 59 and 60:
epresentera den skönlitterära tex
Page 61 and 62:
Om det andra systemet används å a
Page 63 and 64:
• Om de konnotativa delarna index
Page 65 and 66:
Foucault, Michel (2000). What is an
Page 67:
Russel, Bertrand (2001). On denotin
show all

Vad automatisk indexering och genreklassifikation kan tillföra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?