Andersson Carlzon.pdf - BADA - Högskolan i Borås

ledarskapet och hos lärare för att skapa ett holistiskt lärande där utgångspunkten är
omgivningen.
I svaren från våra Self Reports tycker vi kunna se skillnader mellan förskola och skola när det
gäller uppfattningar om hälsans betydelse i relation till utomhuspedagogik. Många lärare
inom förskolan lyfter fram hälsovinster med arbetet med utomhuspedagogik. Bland skolans
lärare nämns inga hälsovinster över huvudtaget förutom förskoleklassens lärare. Detta
samband mellan hälsa, lärande och lek är viktigt att notera enligt Szczepanski (2007). Här är
vi mycket nyfikna och ställer oss frågorna: varför reflekterar inte lärare över elevernas och sin
egen hälsa? Eller varför skall vi vara ute? Kan det handla om rädsla för att genomföra
utomhusaktiviteter? Eller är det okunskap? Vi tror att det beror på olika sätt att se på barns
lärande. Förskolans pedagogiska helhetsperspektiv ser till hela barnets utveckling i ett
livslångt lärande och skolans lärandeperspektiv är mer ämnesrelaterat.
Vi har också kunnat se att den tid som respondenterna har lagt ner på uppgiften har stor
variation. Det visade sig att lärarna inom förskolan skrev mellan två till sex sidor i Self
reporten. Kan det handla om att lärare i förskolan har svårt att begränsa sig? I skolan skrev
nästan samtliga lärare en sida till en och en halv. Kan det handla om att lärare i skolan inte vill
eller kan avsätta mer tid för uppgiften eller är de skickligare på att sammanfatta sina
uppfattningar om utomhuspedagogik. Inom förskolan beskrev man ett helhetsperspektiv på
barns lärande där man såg hela barnet. I skolan kopplades utomhuspedagogik ihop med
specifika ämnen i lärandesituationer.
Didaktiska konsekvenser
Skolgårdens betydelse måste synliggöras för alla lärare som arbetar med barn och elever i
skolan. Detta innebär att man måste arbeta utifrån ett platsrelaterat perspektiv när det gäller
skolgården. Lärare måste ha kännedom om sambandet mellan hälsa, lärande och lek. En
viktig konsekvens kan då bli att lärare påtalar vikten av att det avsätts större ytor för att man
ska kunna bygga kreativa lärmiljöer och lekplatser som skapar möjlighet till lek och motoriska
utmaningar för våra barn. Det är bara en lärare i vår studie som benämner skolgårdens betydelse
och då ur ett ämnesrelaterat perspektiv. Läraren skriver att man kan använda skolgården till
kortare matematikpass. Barn och elevers utveckling och lärande pågår hela dagen både
inomhus och utomhus. Vi måste utvärdera och kartlägga barnens utomhusmiljö för att kunna
skriva konsekvensbeskrivningar som gagnar barnens behov när det gäller fysisk aktivitet.
Kommunen har ansvaret och våra stadsplanerare blir ett viktigt drev i utformningen av barns
utomhusmiljö under skoltid. Emellertid benämner lärare i förskolan vikten av förskolegårdens
utformning. Överlag anser vi att lärare saknar kunskap om skolgårdens betydelse och vi
grundar detta på deras egen tystnad om den. Gården är en viktig plats för barns motoriska
utveckling eftersom de tillbringar stor del av dagen på skolgården. Skolgården bör vara ett
område där barn och ungdomar får möjligheter att arbeta med hela sin kropp och uppleva med
alla sina sinnen. Fysisk aktivitet och att vistas utomhus har en avgörande effekt på hälsa,
välbefinnande, lek, lärande och utveckling.
37