Andersson Carlzon.pdf - BADA - Högskolan i Borås

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och skolan (Lpo 94) skriver man att” kunskap
kommer till uttryck i olika former såsom fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet som
förutsätter och samspelar med varandra” (Lpo 94, s.6). Skolans arbete måste inriktas på att ge
utrymme för olika kunskapsformer samt skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir
till en helhet. Även leken har fått ett erkännande i det aktiva lärandet. Här anser man att
lekens betydelse är viktig för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskaper.
Enligt läroplanen för förskolan skall förskolan sträva efter ”att varje barn utvecklar motorik,
koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin
hälsa och sitt välbefinnande” (Lpfö 98,s.9).
I Läroplanen (Lpo94,s.10) finns uppsatta mål att uppnå. ”elever skall ha grundläggande
kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens
betydelse för hälsan och miljön”.
Enligt läroplanen skall varje barn ges förutsättningar, att efter sin förmåga ta ansvar för sina
handlingar och för förskolans miljö. Barnen skall även utveckla sin förmåga att förstå och
handla efter demokratiska principer (Lpfö98).
Läroplanerna länkar i varandra för att lärare tillsammans skall stödja barn och elevers
utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan lägger en grund som sedan skolan fortsätter
arbeta med. Skillnaden mellan läroplanerna är att förskolan skall sträva efter att varje barn
uppnår målen medans skolans läroplan skall uppnå målen.
Studiens teoretiska utgångspunkt
De teorier som vi utgår från och stödjer oss på i denna uppsats är Martons variationsteori och
Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2003) utvecklingspedagogiska teori. Martons
teori (2000) bygger på innehållet, där lärande kan förstås som en förändring i människans sätt
att uppfatta ett fenomen och att erfara världen på ett nytt sätt. Man utgår från att se en
förändring i individens sätt att se, erfara, hantera och förstå aspekter av världen. Att erfara är
alltid att lära sig någonting på något sätt och i något sammanhang. Vi uppfattar saker och ting
på många olika sätt och fokuserar på olika kombinationer av aspekter och olika relationer
mellan dem. Det innebär att olika människor upplever eller ser samma situation på skilda sätt
(2000). När man skapar förutsättningar som uppmuntrar variation av lärande skapar man
också ett nytt sätt att erfara. Enligt Marton så erfar människor världen på olika sätt. Han
menar att man måste ta människors skilda erfarenheter på allvar. Som en konsekvens av detta
måste man ta hänsyn till den sociala, fysiska och den kulturella värld människor deltar i.
Pramlings utvecklingspedagogiska teori syftar till att ta vara på barns osynliga antaganden om
världen och göra dem både synliga och förståliga . Då blir lärandets objekt inte innehållet utan
hur man ser, uppfattar, förstår och erfar olika fenomen och situationer på specifika sätt. Det är
det som är essensen inom fenomenografin enligt Pramling, Samuelsson & Asplund Carlsson
(2003)
7