Patientutbildning enligt Akermetoden - Västra Götalandsregionen

Metodologi
Ansats
Studiens design är empiriskt kvalitativ med en deskriptiv fenomenologisk ansats. För att
besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer, i form av fokusgrupper och djupintervjuer med
deltagare i patientundervisning med Aker-metodens pedagogik. Genom kvalitativa intervjuer
ges möjlighet att klargöra de intervjuade personernas upplevda livsvärld utifrån deras eget
perspektiv. Genom att ställa öppna frågor och följdfrågor kan intervjuer genomföras med
öppenhet och lyhördhet för deltagarnas upplevelser och erfarenheter (Kvale och Brinkman
2009).
Fenomenologi
Fenomenologi, enligt Husserl, som brukar kallas dess upphovsmakare är ursprungligen en
filosofisk metod. Syftet med fenomenologi är att undersöka ett fenomen såsom det uppenbarar
sig för medvetandet ( Egidius 1994). Det som beskrivs i fenomenologi ska vara precis det som
någon upplever, varken mer eller mindre. Fenomenet som undersöks kan vara reellt eller
fiktivt. För att upptäcka vad som är essensen av ett fenomen används imaginär variation.
Genom att ta bort delar av helheten och se om det förändrar karaktären på det upplevda
fenomenet avslöjas essensen. Om innebörden förändras är det borttagna en väsentlig del av
fenomenet. Husserl gör en distinktion mellan exempelvis matematikens exakta formler och tal
och det sätt som deskriptiv vetenskap beskrivs. Fenomenologisk humanvetenskap beskriver
med hjälp av språket hur något presenterar sig för sinnet (Giorgi 2009). Syftet är snarare att
klargöra än att analysera ett fenomen. Medvetandet riktas mot ett fenomen, som har en
mening för den som erfar det. Meningen av det upplevda är en djupare dimension av
erfarenheten av det (Polit och Beck 2004). Efter att ha identifierat essensen i fenomenet
återstår för forskaren att beskriva det korrekt. Begreppet ”bracketing”, att sätta sin egen
kunskap och förförståelse inom parentes, är väsentligt inom fenomenologi. Att sätta sina
förkunskaper och förutfattade meningar inom parentes innebär inte att förneka att de finns,
utan istället att höja medvetenheten om dem och separera det som är just förkunskap från det
beskrivna fenomenet. Det är vad som avses med fenomenologisk reduktion ( Giorgi 2009).
Giorgio, forskare inom humanvetenskaplig psykologi har utvecklat en metodbeskrivning som
har sin grund i den fenomenologiska filosofin. Giorgis metod är en modifiering av Husserls
filosofiska metod till en analysmetod som håller för de krav vetenskaplig forskning ställer
(Robertsson & Englander 2007). Metoden söker mening, korrelerad till fakta. Personerna som
beskriver sin upplevelse gör det från sin ”vardagsupplevelse”, utan att vara insatta i
fenomenologisk metod. Forskaren har från början bestämt och definierat från vilket
perspektiv det undersökta fenomenet ska betraktas. I Giorgis metod söker forskaren efter
psykologisk betydelse snarare än filosofisk essens. Informanten ger uttryck för sin uppfattning
av ett fenomen och forskaren beskriver det så noggrant och detaljerat som möjligt. Analysen
sker utifrån ett konkret teoretiskt perspektiv med en attityd av fenomenologisk reduktion
(Giorgi 2009). Det innebär att forskaren i analysen bortser från sina tidigare erfarenheter och
förkunskaper och inte alls tolkar materialet( Kvale 1997). Forskaren sammanbinder
meningsuttryck från flera informanter som faller inom samma struktur eller strukturer.
I den avslutande fasen identifieras delarnas inbördes förhållande till varandra, för att ge en
beskrivning av fenomenets struktur. Det är inte nödvändigt att hitta en enhetlig struktur,
datamaterialet kan ha flera olika teman utan inbördes struktur (Giorgi 2009).
6