Patientutbildning enligt Akermetoden - Västra Götalandsregionen

More documents

Recommendations

Info

Inledning Pedagogiska interventioner för att hjälpa patienter med kroniska sjukdomar att hantera sin situation har enligt SBU( Statens beredning för medicinsk utvärdering) pågått i Sverige sedan 1990-talet. SBU har sammanställt studier som utvärderar värdet av lekmannaledda undervisningsgrupper för patienter med kroniska sjukdomar och redovisar även en dansk rapport om patientutbildningar. Dessa studier visar att det finns visst stöd för att patientutbildningar som har ledare med både kunskap om den aktuella sjukdomen och pedagogisk kompetens ger bäst resultat. Generellt finns för få vetenskapliga studier för att kunna dra slutsatser om kostnadseffektivitet och resultat på patientnivå (Sbu.se 2009). Foster (2007) återger att det finns ett svagt stöd för positiv effekt mätt i self-efficacy, självskattad hälsa, kognitiv symtomhantering och ökad träningsfrekvens som resultat av patientutbildning vid kronisk sjukdom. Även Bury (2005) visar att lekmannaledda undervisningsgrupper kan vara en potentiellt användbar metod för patienter med kroniska besvär. Författaren poängterar att metoden bör ingå som en beståndsdel i de strategier som används för att möta behov från en växande skara personer med kronisk sjukdom (Bury 2005). Ytterligare en studie som indikerar att stöd finns för att programutbildning med erfarna brukare är kostnadseffektivt vid kroniska sjukdomar är Richardssons från 2008. Tidigare studier har visat att amerikanska program, Chronic Disease Self management Program (CDSMP) och Expert patient Program (EPP) är effektiva för patienter med kroniska sjukdomar (Lorig et al 2001, Lorig et al 1999). ”Aker- metoden” är en pedagogisk metod som har utvecklats vid Norske Kompetenssenter för laering og mestring och används sedan 2000 i Norge. Metoden bygger på en aktiv lärprocess där patienten står i centrum med egna frågeställningar och kunskaper som är aktuella i hans eller hennes vardag (Vifladt & Hopen 2004). I Sverige arbetar fem landsting enligt denna modell. De är Region Skåne, Jönköpings län, Östergötlands län, Värmlands län och Västra Götaland, Landstingen arbetar enligt akermetoden modifierat efter lokala förutsättningar. Metodens pedagogik förefaller stämma väl överens med det patientcentrerade och informerande arbetssätt som Svensk sjukvård tillämpar (Nationella dokument för folkhälsa målområde 6 ( Fhi.se 2009) och Hälso och sjukvårdslagen 1982:763SOSFS 2005 12 4 kap 1 § 3 (Socialstyrelsen 2005). En svensk studie som beskriver patienters uppfattningar av vad patientutbildning enligt ”Aker -metoden” bidragit till i deras hantering av sin sjukdom redovisar tre huvudkategorier, förmåga att tillgodogöra sig kunskap, samhörighet och synliggörande av de anhöriga (Karlsson 2008). En norsk studie utvärderar resultat från samtalsgrupper för föräldrar till funktionshindrade barn. Den studien ger stöd för intentionen att öka livskvalité och möjligheter att hantera situationer i vardagen, samt att ge möjligheter för dialog mellan familjer och fackprofessionella i vården. Studiens resultat vad gäller kostnadseffektivitet utrycks i försiktiga ordalag, att sett i helhetsperspektiv kan samtalsgrupperna möjligen ge resultat, i ett långt perspektiv (Nilssen 2009). Ytterligare en svensk studie rapporterar positiva erfarenheter från äldre kvinnor som deltagit i patientutbildning enligt Vifladt & Hopen. Fokus låg på utbytet av information mellan deltagare och mellan deltagare och vårdpersonal, i stället för en envägs överföring av kunskap. Kvinnorna såg fördelar i att innehållet i utbildningen utgick från dem själva och att de fick träffa andra personer i liknande situationer som de själv befann sig i. För 1
vårdpersonalens del låg vinsten i att de lärde sig mer om kvinnornas situation och deras syn på den (Hagberth et al 2008). Att genomföra studier som undersöker deltagares egna erfarenheter kan vara ett sätt att bekräfta och lägga grund för kvantitativa utvärderingsinstrument av pedagogiska interventioner. Kvalitativa studier som beskriver patienters uppfattningar om vårdinterventioner är värdefulla för att hjälpa vårdprofessionella att förstå resultat och betydelse av de samma. Teoretisk referensram Medicinsk pedagogik Ämnet är ett ungt forsknings- och utbildningsområde, ca trettio år gammalt. Fokus ligger på processer i hälso- och sjukvårdens professionsutbildningar (Brattberg 2005) samt pedagogiska processer inom hälso och sjukvården. De kunskaper och processer som ligger till grund för formandet av professionell identitet och yrkesutövning ses som socialt konstruerat lärande där studenten aktivt söker ett meningsskapande sammanhang. Pedagogiken är studentcentrerad och interprofessionellt orienterad vilket i vården speglas av patientcentrerat och teamorienterat arbetssätt ( Liu.se 2011). Den medicinska pedagogiken har ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning, handledning och pedagogiskt ledarskap. Syftet är att förbättra lärandet inom universiteten och i hälso och sjukvården (Ki.se 2009, Ponzer 2008). Lärande Lärande definieras som ” den process hos levande varelser genom vilken upplevelser och erfarenheter leder till förändrat beteende eller förändrade uppfattningar av relativt stabil eller bestående karaktär” (Lundgren 1996). Lärande kan indelas i flera nivåer, att utöka kunskap, att kunna memorera, att tillämpa kunskap, att förstå, att se något på ett nytt sätt och slutligen att förändras som människa. Lärandet ses då som ett sökande efter mening (Marton & Booth 1997). Vuxna tillgodogör sig kunskap bäst de får identifiera sina egna behov och bestämma mål för lärandet själva. De målen är oftast relaterade till något som kan tillämpas i personens situation eller i problemlösande syfte. Vuxna har med sig många erfarenheter från tidigare och bygger på sin kunskap med nya lärdomar. Processen behöver vara aktiv och miljön för lärandesituationen behöver inbjudande till aktivitet och dessutom trygg (Ewles & Simnet 2008). I hälsoundervisning, som annan undervisning behöver mål och avsikt för lärandet vara specificerat, gärna av deltagarna själva. Det som ska förstås behöver vara meningsfullt. Vilka mål som specificeras är beroende av vilken kompetensnivå som personen behöver uppnå. De metoder som används för att nå dit kan variera, beroende på förutsättningar, resurser och vilken kunskapssyn och lär-strategier som elev och lärare har (Marton & Booth). För att kunna utvärdera om målen är nådda behövs utvärdering av kursen, innehållet och dess arbetsformer. För att utvärdera kunskap och färdigheter uppnådda i patientutbildning finns exempelvis ett kvantitativt mätinstrument, HeiQ, (Health Education Impact Questionnaire). Instrumentet mäter resultat med åtta skalor, hälsobeteende, positivt och aktivt engagemang i livet, känslomässigt välmående, självkontroll och insikt, konstruktiva attityder, förmåga och färdighetsnivå, social integration och stöd samt förmåga att orientera sig i sjukvårdssystemet (Osbourne 2004. 2007). Att använda kvantitativa utvärderingsinstrument är ett annat sätt att ta reda på vad patienter tycker om utbildningar och dess värde för deras hälsotillstånd. 2
Page 1 and 2: Patientutbildning enligt Akermetode
Page 3 and 4: Abstract Introduction: Educational
Page 5 and 6: INNEHÅLL Inledning________________
Page 7: Bilagor Bilaga 1 Brev till informan
Page 11 and 12: anpassningen till den nya verklighe
Page 13 and 14: Metodologi Ansats Studiens design
Page 15 and 16: studiens analys (Larsson 2005). I e
Page 17 and 18: vilket innehåll utbildningen skull
Page 19 and 20: ”Ja gemenskap, man andas ut. Det
Page 21 and 22: ”Å så blev vi indelade 2 o 2 oc
Page 23 and 24: ”För ibland kan det ju vara så
Page 25 and 26: Anhörigas deltagande i patientutbi
Page 27 and 28: Metoddiskussion I en grupp fanns en
Page 29 and 30: uttrycka sina egna frågor och tank
Page 31 and 32: efinner sig (Illeris 2008 ). Att ku
Page 33 and 34: singel-loop lärande karaktärisera
Page 35 and 36: Konklusion Studiens resultat återg
Page 37 and 38: Giorgi A (1975) A application of ph
Page 39 and 40: Avläst 2011-03-27 Lundgren P U (19
Page 41 and 42: Stigne B, Malterud K, Mitsgarden T
Page 43 and 44: Bilaga 2 Hej Inbjudan till dig som
Page 45 and 46: Ålder, kön, utbildning, diagnos,

Patientutbildning enligt Akermetoden - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?