Patientutbildning enligt Akermetoden - Västra Götalandsregionen

Metoddiskussion
I en grupp fanns en person som inte var förberedd på intervjun, som därför hade mindre
förberedelsetid än de andra. Anledningen till detta var att hon inte hade läst sin mail och inte
deltagit vid det tillfälle då kursledaren tillfrågade gruppen om deltagande i studien. Det kan ha
inneburit att det fanns en skillnad i den personens svar. Bortfallet, det vill säga de personer
som valde att tacka nej till att delta i studien kan ha påverkat studiens resultat. Det är tänkbart
att personer positivt inställda till patientutbildningen valde att delta och prioritera detta medan
det kändes mindre angeläget för deltagare som var av en annan åsikt.
Ett perspektiv som alltid finns att ta hänsyn till i intervjusituationen är vad som kallas
”intervjuareffekt”, att deltagarna svarar såsom de tror att intervjuaren vill. En annan
intervjuareffekt är att den som intervjuas påverkar forskarens uppfattning genom påverkan av
någon helt oberoende variabel. En fördel med att göra intervjuer är möjligheten att ställa
följdfrågor om något är otydligt. Det som gäller för alla dessa perspektiv är medvetenheten
om förhållandena och att förhålla sig uppmärksam till vad som sker. (Stige et al. 2009)
Ytterligare en faktor som skulle kunna ha påverkat studiens resultat är den missuppfattning
som fanns bland några deltagare, att intervjun handlade om en utvärdering som var kopplad
till patientutbildningens fortsättning. I början av samtliga intervjuer påpekades dock att så inte
var fallet.
För att kunna se om uppfattningar, beskrivningar av erfarenheter och åsikter skiljde sig åt
beroende på om intervjuerna gjordes i grupp eller individuellt valdes att använda båda
datainsamlingsmetoderna. I en fokusgruppsintervju kan datamaterialet förstås utifrån ett
gruppdynamiskt perspektiv och de uppfattningar som framkommer konfronteras med de andra
gruppmedlemmarnas åsikter. Därmed blir deltagarna mera medvetna om sina
ställningstaganden och analyserar dem mer än i en individuell intervju. I den individuella
intervjun är forskarens inflytande på informanten större, eftersom dialogen enbart sker mellan
två personer. I en fokusgrupp är forskarens röst en, i samspel med flera deltagare i gruppen.
Gruppen kan fungera både stimulerande och hämmande för den individuella personen
(Wibeck 2000). Om resultaten som framkommer från två eller flera datainsamlingsmetoder
överlappar varandra stödjer det studiens trovärdighet (Wibeck 2000 ). Av den anledningen
genomfördes båda typerna av datainsamling anger att olika typer av intervjuer, fokusgrupper,
djupintervjuer och enkäter kan ses som ett sätt att triangulera eftersom
datainsamlingsmetoderna är olika. (Wibeck 2000) Vad gäller ekologisk validitet, validitet i
levande livet uppvisar fokusgrupper en hög ekologisk validitet eftersom de personliga
åsikterna, i ett sammanhang av social interaktion diskuteras och utbyts med varandra vilket de
inte gör i individuella intervjuer (Albrecht et al 1993). I den här studien är det en fördel att
deltagarna kände vararandra sedan tidigare och var vana att diskutera och prata inför
varandra. En tänkbar nackdel kan vara att de har intagit roller och en vana att ta ett visst
utrymme i samtalen.
Huvudfrågan i intervjuguiden kan ses som en fenomenologiskt inspirerad frågeställning, och
svaren på den har jag valt att analysera inspirerad av fenomenologisk metod, Giorgi (2009).
Att ha en intervjuguide med specificerade frågor anser inte jag stämma överens med
fenomenologisk metod. Frågorna styr tankarna och det blir inte ett rent återgivande av vad
deltagarna själva skulle ha berättat om utan frågor. I så fall skulle de bara ha fått i uppgift att
skriva eller prata om hur de upplevt utbildningen, utan några styrda frågor. Ett sätt att
fortfarande använda en intervjuguide hade varit om enbart haft den som ett stöd, för att få med
20