Patientutbildning enligt Akermetoden - Västra Götalandsregionen

singel–loop lärande karaktäriseras av att mål och värderingar tas för givet, utan kritisk
reflektion av värderingar och kunskaper (Argyris 1974). Citatet nedan illustrerar ett tydligt
exempel på hur en annan persons erfarenhet påverkat den befintliga kunskapen och
livsvärlden.
”Vad som funkar och inte kan man ju ha en inställning om och då är jag livrädd för att göra
ett avstick från det då kan någon säga att det gjort på ett annat sätt och det fungerar bra och
då tänker man ..kanske jag skulle prova…”
Anhöriga
Deltagarna talar om ett behov av kunskap hos andra, någon känner att andra personer inte
förstår varför hon gör som hon gör, att de saknar förståelse för sjukdomen och dess
konsekvenser. En person beskriver problem som kan vara svåra att prata med anhöriga om.
Anhöriggrupper av samma typ som patientundervisningen kan vara ett sätt att öka kunskapen
och förståelsen för personer med en kronisk sjukdom eller funktionshinder. Deltagarna i dessa
grupper önskar inte att anhöriga ska delta i deras patientutbildning, men kanske i en egen
gruppkonstellation. Det här perspektivet tangerar det tema som framkommer i Karlssons
studie ( 2008) där anhörigperspektivet tydliggörs som ett av de tre framträdande temana i
studien (Karlsson 2008). Deltagarna i den här studien ger uttryck för att det finns ett behov av
mera kunskap bland anhöriga och i samhället. De framkom flera åsikter och beskrivningar av
erfarenheter där deltagare har känt sig avvikande, oförstådda och inte blivit bemötta med
respekt. Exempel fanns både från sjukvård, arbetsliv och vänkretsar. Att få möjlighet att
utbyta erfarenheter kring anhöriga och andras reaktioner beskrevs som värdefullt. Flera hade
liknande upplevelser men ingens berättelse var den andres lik. Hur mycket anhöriga hade
inbjudits att delta i informationstillfällen och undervisning varierade
Utvärdering av patientutbildning
Utvärdering av utbildning är en viktig del av genomförandet. Den kan fylla flera syften, både
att mäta kunskap eller förmågor hos deltagarna samt att värdera utbildningen som sådan. Att
få veta syftet med värderingen och vilka konsekvenser det kan få eller inte kan få att ge
upptryck för sina åsikter är viktigt för den som fyller i en kursvärdering (Elmgren &
Henriksson 2010). Svaren på frågan om utvärdering i den här studien indikerar att deltagarna
inte hade så stor uppfattning om hur utbildningen utvärderades eller varför. De flesta
deltagare kom ihåg att de fyllt i något formulär som framför allt handlade om deras förmågor.
Några deltagare beskrev att de fick skatta utbildningen som bra, halvbra eller mindre bra. Det
framkom att utvärderingen i något fall uppfattades som dålig och otydlig. Deltagarna ansåg att
det var svårt att ge en rättvisande bild av vad utbildningen inneburit för dem. Flera deltagare
kom ihåg att de fyllt i formulär före och efter genomgången utbildningen och en deltagare att
han hade förbättrats på flera av de områden som undersöktes. I det fallet kan utvärderingen
ses som en feedback till deltagaren att han hade utvecklats under perioden. Med tanke på
feedbackens betydelse för lärandet (Race 2010) skulle användandet av skattningsskalor,
formulär kunna utvecklas. Det skulle kunna innebära vinster för deltagare men även fungera
som en feedback till ledare om hur patientutbildningen fungerar och vad som skulle kunna
förbättras. Just den aspekten och att syftet klargörs för de som fyller i en kursvärdering är av
stor betydelse för den som ansvarar för utbildningens planering och genomförande (Hedin
2006). Feedback behöver komma från båda håll och kan ses som en del av det kunskapsutbyte
26