Patientutbildning enligt Akermetoden - Västra Götalandsregionen

”Å så blev vi indelade 2 o 2 och resonerade om vad som skulle kunna vara viktigt och sen
skrev vi ner det på lappar och hängde upp här och sen fick vi gå fram två och två inför
gruppen och tala om vad vi tyckte och vad vi undrade över och sådär.”
En grupp av svar beskriver hur deltagarna förberedde sig med frågor, utifrån det tema som de
själva eller den erfarne patienten hade valt ut. Frågor ställdes i förväg till de gäster som kom
till gruppen, det vill säga läkare, kurator, dietist, neuropsykolog. Frågorna skickades per mail
eller samlades in av ledaren och lämnades till gästen. När det inte fanns en gäst samtalade
gruppen utifrån frågeställningar från deltagarna. En av grupperna hade inga gäster, i de andra
grupperna bestämdes och bokades gästerna efter första träffen. Inga tillfällen hade formen av
föreläsning utan samtalen fördes i dialog eller diskussions-form. Deltagarna har inte haft
konkreta frågeställningar med sig från grupptillfällena, däremot har de haft frågor med sig till
dem. Flera beskriver hur de tänkt igenom kommande tema och samlat sina frågor inför det
tillfället.
Ett par svar handlar om ledarens pedagogiska förmåga, att upprepa viss information flera
gånger och att förklara och förtydliga fakta. Ledarnas pedagogiska förmåga och arbetsinsats
värderades högt av deltagarna.
Ett annat tema är hur gruppdynamiken bidrog till ett gynnsamt klimat. Deltagare beskriver hur
deras olika kompetenser och livserfarenheter gav bredd och nya perspektiv. De har en
gemensam erfarenhet av att ha insjuknat i kronisk sjukdom men ingens upplevelse är den
samma som någon annans. Flera beskriver hur enkelt de upplevde det att prata inför gruppen,
eftersom klimatet var öppet och alla inväntade och respekterade varandra.
”Allting var väldigt öppet och jag är inte sån att jag vill tala inför folk men det var väldigt
enkelt i det här sällskapet, alla var lika dumma.”
Ytterligare en grupp svar berör hur ökad kunskap om sjukdomen leder till att kunna påverka
symtom, progress och framtid. Någon ser det som självbevarelsedrift, en försvarsmekanism
att aktivt lära sig så mycket som möjligt för att kunna påverka sin situation.
”Det är självbevarelsedrift, då vet man lite vad som händer och hur man ska tackla problem
så räddar man sig själv”
14