Verksamhetsplan 2013-2015 Socialnämnden - Halmstad

4 Analys utifrån nämndens uppdrag
Detta är en sammanfattning från socialnämndens omvärldsanalys som bla bygger på trendspaning
som Sveriges Kommuner och Landsting anordnat med ett 80-tal chefer och verksamhetsansvariga i
42 kommuner och landssting samt 10 andra organisationer.
Demografi
Sveriges ekonomi och arbetsmarknad påverkas starkt av demografiska pucklar. När en stor andel av
befolkningen är i förvärvsaktiv ålder påverkas ekonomin positivt, medan stora barnkullar och äldre,
åtminstone på kort sikt, påverkar samhällets ekonomi negativt. Vi kan i dag se att Sveriges
befolkning, liksom stora delar av västvärlden, blir allt äldre. Allt fler pensionärer sätter press på
sociala försäkringssystem och sjukvården.
Sverige står nu inför ett generationsskifte på arbetsmarknaden där 40-talisterna snart går i pension
och ska ersättas av yngre arbetsföra individer. Även den stora ålderskategorin som är födda på
1990-talet förväntas skaffa barn ungefär samtidigt som 40-talisterna går i pension, vilket kommer
leda till en stor andel barn såväl som en stor andel pensionärer. Andelen pensionärer i åldern 65–79
år kommer att öka från 13,2 till 15,4 procent fram till år 2020, detta är en ökning med 17 procent.
Samtidigt förväntas det blir en 16-procentig ökning av elever i grundskolan samt så kommer 17
procent fler kvinnor finnas i de vanligaste barnafödande åldrarna (27–35år) än 10 år tidigare
(statistik från SCB).
Individualisering
Ord som individualism och individualisering präglar stora delar av dagens samhälle och mycket
tyder på att det i framtiden kommer spela en allt större roll, vissa pratar om ”individualisering” som
en global metatrend. Denna trend driver på trender som en ökad vilja bland invånarna i samhället att
själva bestämma vem som utför vården i samhället vilket i sin tur leder till ett ökat utbud av aktörer
inom vården. Detta är något som kommer att påverka kommunen och socialförvaltningen i allt
större grad i framtiden och är något man bör ta hänsyn till i planering av vård och omsorg.
Individualiseringen i samhället får till följd att fokus i Sverige idag snarare läggs på individen än på
grupper.
Reformer i lagstiftningen har lett till att den enskilde individen får allt större valfrihet, både när det
gäller val inom vården, men även när frågan kommer till skola och arbete så finns det
påverkansfaktorer som har tillkommit genom individualiseringen av samhället.
Medicinska och behandlingsmässiga genomslagspåverkan
Forskningen och utvecklingen på det medicinska och behandlingsmässiga planet ger ökade och nya
möjligheter att bota sjukdomar, och dessa medicinska och behandlingsmässiga innovationer skapar
även förväntningar på vården. Ett aktuellt problem uppstår i och med det faktum att de offentliga
tjänsterna är till för alla men resurserna kommer inte att räcka till allt. Det kommer i framtiden att
handla om prioriteringar i allt större grad. Samhällsutvecklingen pekar på att kraven som ställs på
offentlig sektor ökar allt mer men den ekonomiska situationen går snarare åt ett annat håll, det vill
säga att offentlig sektor får allt mindre ekonomiska medel. Det kommer i framtiden bli allt viktigare
att göra prioriteringar och effektivisera befintliga offentliga tjänster.
Dessa och andra samhällsförändringar innebär att allt större krav ställs på socialtjänsten.
Ansvarsområden ökar, nya målgrupper tillkommer och förväntningarna ökar samtidigt som de
ekonomiska resurserna i samhället inte tillåter en expansion i samma takt. Diagnostisering inom
handikappomsorgens möjligheter ökar, och bland annat diagnostiseringen av neuropsykiatriska
funktionshinder har de senaste åren ökat markant och i takt med detta ökar även förväntningarna på
socialtjänst samt hälso- och sjukvård.
Frågan som uppstår handlar bland annat om att det tydligt måste framgå vad det offentliga
Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 6(35)