Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland

MEDBORGARPERSPEKTIVET
Östgötarnas hälsa och levnadsvanor ur ett socioekonomiskt
perspektiv
Hälsa och levnadsvanor samvarierar ofta med socioekonomisk
status. Sambandet fi nns nästan oberoende av vilken socioekonomisk
indikator man väljer, till exempel ekonomi eller utbildning.
En del av förklaringen till det ligger troligen i att många
socioekonomiska indikatorer har starkt samband med varandra.
Sambandet mellan hälsa och socioekonomisk status är tydligt
för många olika hälsomått, som till exempel läkarbesök i primärvården,
medellivslängd eller mer självskattande mått som
baseras på självupplevd hälsa, tandhälsa och så vidare.
Sambandet mellan vissa levnadsvanor och socioekonomisk status
är också tydligt. Ju mer socioekonomiskt utsatt desto sämre
levnadsvanor.
Nedanstående resultat (fi gur 5) visar hur östgötarnas levnadsvanor
och självupplevda hälsa samvarierar med hur man själv
bedömer sin ekonomiska nivå 19 . Sambandet mellan levnadsvanor
och självskattad ekonomisk nivå är tydligt när det gäller
rökning och fysisk aktivitet. Motsvarande samband med självskattad
hälsa är uppenbart.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Mycket dålig ekonomi
Ganska dålig ekonomi
Varken bra eller dålig ekonomi
Ganska bra ekonomi
Mycket bra ekonomi
30%
Dagligrökare Riskdrickare Inget eller lite
fysiskt aktiv
Frukt och grönt,
når ej
rekomendationen
Övervikt och
fetma
19 Grossman, M., The human capital model and the demand for health, in NBER
working paper No 7078. 1999.
En motsvarande studie visar att vissa levnadsvanor samvarierar
tydligt med utbildningsnivå, ju högre utbildning man har desto
bättre levnadsvanor. Hälsan är sämre för dem med lägre utbildning,
undantaget stress som visar ett omvänt samband med utbildningsnivå.
Folkhälsa i historiskt perspektiv
Linköping och Norrköping samt Motala är exempel på geografi
skt närliggande städer med olika social och industriell historia.
Städernas historia är en nödvändig bakgrund för att förstå varför
hälsoläget idag skiljer sig åt mellan städerna.
Studier 20,21 visar att det fi nns betydande geografi ska skillnader i
folkhälsa i Östergötland, inte minst mellan dessa städer. Linköpings
befolkning har överlag en betydligt gynnsammare folkhälsa
än både Norrköpings och Motalas. Folkhälsoskillnaderna
framkommer inom nästan hela spektrumet av sjukdomar, med
undantag för vissa cancersjukdomar. Det mest påtagliga och
egentligen allvarligast är en betydande överdödlighet i hjärtkärlsjukdomar
i Norrköpings befolkning, vilket tydligt framkommer
när man jämför med Linköping. Antal avlidna i hjärtinfarkt
per hundra tusen invånare i 45–64 års ålder är dubbelt så
vanligt hos kvinnor i Norrköping som hos kvinnor i Linköping.
Figur 5 Cirkeldiagrammen visar befolkningens socioekonomiska fördelning baserat på självskattad ekonomisk situation. Stapeldiagrammen
visar relationen mellan socioekonomisk nivå och riskfyllda levnadsvanor respektive hälsorelaterade faktorer (Källa: Enkätundersökningen
Östgötens hälsa 2006).
16 | Landstinget i Östergötland – Årsredovisning 2008
43%
11%
4%
12%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Bra hälsa Bra tandhälsa Tillräckligt
med sömn
Inget eller lite
stressad
Inga psykiska
besvär
20 The Twincities Research Group – Ett tvärvetenskapligt forskarnätverk vid
IMH – Hälsouniversitetet.
21 Östgötens hälsa 2006, Kommunrapport – Sammanfattande resultat (Folkhälsovetenskapligt
centrum 2008:1).