Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland

Vid fem av sju kliniker ligger alltså kostnaden på en lägre nivå
vid US än genomsnittet i riket vilket indikerar en högre kostnadseffektivitet.
Nationella jämförelser 42 visar också att Landstinget i Östergötland
har en låg sjukvårdskostnad och även läkemedelskostnad
per invånare, även när man justerar för strukturella skillnader
(ålderssammansättning, sjukdomspanorama med mera).
”Mål och mått” – ersättning
Landstinget i Östergötland introducerade år 2002 en målrelaterad
ersättning kallad ”mål och mått”-programmet (MMP). Ersättningen
har varit inriktad mot olika områden i primärvården
och utgjort cirka 4 procent av vårdcentralernas totala ersättning.
Syftet är att med hjälp av särskild ”mål- och mått”-ersättning
stimulera vårdcentralernas utvecklingsarbete och förbättra kvaliteten
inom fl era områden i primärvården; telefontillgänglighet,
fysisk aktivitet på recept, infl uensavaccinering, äldre med stora
vårdbehov med mera.
En utvärdering har gjorts av ”mål- och mått”-ersättningen under
perioden 2002 till 2006 43 . Den visar, att MMP fungerat väl som
styrinstrument. Mycket talar också för att den aktivitets- och prestationsökning
som skett också medfört en ökad kvalitet inom
de fl esta områdena. Ett exempel är ökad kundnöjdhet avseende
telefontillgänglighet som sannolikt kan tillskrivas MMP. Undanträngning
av icke prestationsersatt verksamhet är sannolikt
den största negativa konsekvensen men är svår att kartlägga.
MMP har så här långt mest handlat om mål för att utveckla
strukturer och processer men strävan fi nns att i större utsträckning
kunna rikta ersättningen mot det önskade resultatet, det vill
säga hälsoeffekter. MMP är ett intressant projekt som visar att
det går att styra och uppmuntra prestationer med små medel.
Det är viktigt att försöka identifi era, mäta och inrikta ersättningen
mot de områden där den gör störst nytta.
Den målrelaterade ersättningen under år 2008 kunde uppgå till
maximalt 53 miljoner kronor och det faktiska utfallet blev nära
49 miljoner kronor eller 92 procent av det möjliga utfallet. Det
höga utfallet talar för att ersättningsmodellen haft en prestationshöjande
effekt.
42 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008
(Sveriges Kommuner och Landsting/Socialstyrelsen).
43 Mål och mått, En dokumentation och utvärdering av en resultatbaserad ersättning
inom primärvården, Fredric Jacobsson, CMT Rapport 2008:6.
EKONOMIPERSPEKTIVET
Refl ektion
Ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården är ett
av många styrningsverktyg och sannolikt det kraftfullaste.
Rätt utformat kan ersättningssystemet driva på en
utveckling av kostnadseffektiviteten. Den tidigare refererade
utvärderingen av målrelaterad ersättning framhåller
att det vid utformandet av nya ersättningar är av
värde om mer tid avsattes till att förtydliga utgångsläget
och målet för ersättningen i fråga. Till detta ska också
läggas behovet av riskanalys för att identifi era tänkbara
oönskade konsekvenser. Det kan handla om oönskade
undanträngningseffekter för vissa patientkategorier eller
risken för att få okontrollerade kostnadsdrivande effekter.
I den utveckling som just pågår med ett större
inslag av privata vårdgivare fi nns anledning till större
uppmärksamhet på dessa faktorer eftersom relationen
till de privata vårdgivarna är juridiskt bindande på annat
sätt än vad som är fallet med egna vårdenheter. Detta
medför naturligen att det är svårare att ”reparera” ersättningskonstruktioner
som visat sig ha oönskade effekter.
De allt mer utvecklade möjligheterna att följa kostnaderna
per patient (KPP) skapar drivkrafter att jämföra
sig med andra och följa utveckling i tiden på ett sätt som
tidigare inte har varit möjligt. Ett aktivt användande av
denna information i verksamhetsstyrningen bör kunna
driva på en ökad kostnadseffektivitet.
Kostnadseffektiviteten mätt i form av kostnader per invånare
ska tolkas med viss försiktighet och bör vid analys
ställas mot annan information. Låga kostnader kan visa
på kostnadseffektivitet men kan också innebära en lägre
ambitionsnivå. Läkemedelshanteringen i Landstinget i
Östergötland visar på låga kostnader per invånare men
nationella jämförelser visar också att verksamheterna i
Östergötland gör kostnadseffektiva behandlingsval vilket
även är resultatet i andra studier 44 . Vad gäller den
låga totala hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare
så visar uppföljningar att vården bedrivs med låga kostnader
inom många områden men kostnaden påverkas
också av en relativt låg vårdkonsumtion.
44 Läkemedel 2007 – en jämförelse baserad på Socialstyrelsens läkemedelsregister
(Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västra
Götalandsregionen., Landstinget i Östergötland).
Landstinget i Östergötland – Årsredovisning 2008 | 67