Romska barn i skolan - Malmö stad

Skola B
Skola B, som ligger i samma stadsdel som skola A, har däremot enbart klasser på låg- och
mellanstadiet. Där har man sedan ett par terminer en romsk elevassistent som har delar av sin
tjänstgöring på fritidshemmet som hör till skolan. Tongångarna från skola B är också mer
positiva till nyttan av att ha romsk personal på skolan. Rektorn svarar så här på vår fråga:
(Men att ha romsk personal, vad man än kallar sig, det menar du är en
tillgång.)
Ja, det är en tillgång. Likaväl som det är en tillgång att ha arabisk personal. Det är guld värt.
(bitr. rektor på skola B)
Men en lärare på samma skola uttrycker sig lite mer osäkert. Hon tror att föräldrarna och
skolpersonalen uppskattar att ha romsk personal, men är inte säker på om barnen märker
någon skillnad:
(Tror du det har någon betydelse om man har romsk personal anställd på skolan?)
Föräldrarna kan nog tycka det ibland. Att det kan vara bra. Och vi kan tycka det. Men jag är
inte så säker på att barnen upplever någon skillnad. Det tror jag inte de gör.
Tilläggas kan att denna lärare har lång erfarenhet av att undervisa romska barn. På 80-talet
hade skola B en grupp med enbart romska barn där hon undervisade tillsammans med en
annan svensketnisk lärare. De uppnådde mycket goda resultat och flera romer som vi mött
talar med beundran om hur väl de blev omhändertagna av dessa pedagoger.
Den romska elevassistenten, vi kan kalla henne Rebecka, kom som ungdom från Slovakien på
90-taler, är utbildad i Sverige som barnsköterska men har inte lyckats få arbete inom sitt yrke
trots att hon säger sig ha sökt anställningar i hela Skåne.
(Du började först som assistent åt ett romskt barn? Vad var det du började med?)
Jag var med en flicka, den flickan skulle börja i tvåan, hon hade kommit från en anan skola,
jättesvårt för henne med läsning, läsförståelse och svenskan…..Jag var med henne nästan hela
dagarna. Hon gick så upp på en termin, så snabbt, jättebra gick det…… Vi hade samma språk,
jag var hela tiden med henne, förklarade för henne, vi skrev vad det betydde, vi författade
böcker också. Ibland när hon hade tid kom hon hem till mig. Hon var välkommen att komma
och få läxhjälp också. Så vi var några gånger tillsammans också på kvällarna.
Skola B är trots sitt läge i en mycket invandrartät stadsdel en mycket stabil och omtyckt skola
där personalen tycks stortrivas och stanna länge på sina tjänster. Man arbetar mycket med att
upprätta goda kontakter med omgivningen. Den lärare som vi intervjuat har arbetat på skolan
sedan tidigt 80-tal. Hon beskriver stämningen så här:
Vi turas om. Vi sitter med barnen och sjunger när hela skolan sjunger, vi har fördelat, så vi
sitter med föräldrarna och dricker kaffe och så har barnen bakat något och där sitter ganska
ofta föräldrar. Jag har inte sett några romer som sitter där, det har jag inte gjort men det finns
någon mormor och farmor och någon mamma som är mammaledig med småbarn. Sen har vi
även en mammagrupp som startat. Och den gruppen träffas då regelbundet med olika delar av
personalen för gympa och i slöjdsalen.
38