Romska barn i skolan - Malmö stad

Skolorna som har dessa elever tycks i allmänhet svara på problemet genom att sätta dem i
särskilda undervisningsgrupper. Överallt ser vi hur romska elever är starkt överrepresenterade
i dessa. Där kan de få en lugnare inlärningssituation i små grupper med en klasslärare istället
för med flera olika ämneslärare. Detta förefaller oss vara ett adekvat sätt att möta problemet
och vi har sett att det inte sällan är en populär skolform bland elever. Vi gissar att det kan ha
att göra med att de här har större möjligheter att bli sedda som individer. Men faktum är att
lärarna och eleverna här ändå ställs inför svåra utmaningar att ta igen vad som tidigare brustit.
Det bästa hade givetvis varit om dessa elever fått stöd i sin inlärning redan på låg- och
mellanskolestadiet.
Vi har i vårt material uppgifter från flera romer som berättat att de på låg- och mellanstadiet
gick i en klass som enbart bestod av romer. Den leddes av svenska pedagoger som gjorde ett
mycket gott arbete och blev högt uppskattade såväl av eleverna som av deras föräldrar. Det
visar sig också att en hög andel av dessa barn har klarat sig ganska bra senare i livet. Men när
vi frågar om hur det sen var på högstadiet i blandade klasser får vi svaret att övergången dit
kunde upplevas som chockartat besvärlig efter den trygga skolgången på de lägre stadierna.
Ingen av de romer vi talat med vill egentligen rekommendera homogena romklasser.
Detsamma gäller för övrigt rektorerna i vår undersökning. På en skola hade man för några år
sedan haft särskilda klasser på högstadiet för bl.a. romer och araber. Men försöken slog inte
väl ut. Enligt uppgift blev konsekvensen av uppdelningen att det utvecklades en ”vi-känsla”
och en ”de-känsla” som ledde till antagonism och disciplinära svårigheter. Försöket fick
avbrytas.
Vi kan bara hoppas att de tidiga nationella prov som nu skall införas, kommer att utnyttjas för
att tidigt sätta in åtgärder för att stödja barn som annars riskerar att gå igenom låg- och
mellanskolestadiet med stora brister. Detta gäller naturligtvis inte enbart romska barn.
Åtgärder för att aktivera romska föräldrar
Romska föräldrar skulle lättare kunna få sina behov uppmärksammade i skolan om de i högre
utsträckning än nu kunde uppträda kollektivt och genom de hjälpinstanser (t.ex. Informations-
och Kunskapscentret för Romer i Malmö) som finns i samhället. Ett problem som ofta anförs
är den splittring som finns bland romerna själva men vi har också förstått att det finns
möjlighet för romerna att samlas kring en intressefråga och att en gemensam intressefråga kan
bedömas som legitim av olika grupper även om de som driver den inte representerar alla
romer. Stöd till frivilliga organisationer och samhällsinstitutioner som har de romska frågorna
på sin agenda bedömer vi som mycket viktig. Hela vår utvärdering visar på behovet av
73