SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

att hon under ett och samma år även hann
vara LVM-placerad på Runnagården,
Ekebylunds behandlingshem och Fortunagården.
Den sistnämnda institutionen
blev räddningen, tycker hon.
– På Fortunagården fick jag verkligen
hjälp. Ett helt underbart ställe.
Rebecka är det andra LVM-hem Annika
Wiklund besöker i sin nya roll. Ekebylund
var det första och den gången var
magen full av fjärilar. I dag är hon lugnare
och berättar om den utveckling hon tycker
har skett på bara några år. Nu ser hon
tydligt att behandlingen utgår från klienternas
behov, och inte minst den pågående
eftervårdssatsningen Ett kontrakt för
livet, betyder mycket.
– När jag hade LVM kände man sig som
ett UFO under tiden på institutionen och
som ett UFO när man kom ut. Nu vet klienterna
vad som ska hända ett år framåt
i tiden och det är bra.
Av brukarrådets medlemmar är det bara
Annika Wiklund från Rainbow och Björn
Fältman från organisationen Dianova
som har egen erfarenhet av LVM-vård,
men alla är engagerade. Rebecka delar
område, vissa lokaler och delar av ledningen
med ungdomshemmet Hammargården
som tar emot missbrukande flickor,
och institutionerna utgör tillsammans
något av ett pedagogiskt centrum för
kvinnobehandling. Ingalill Hedqvist,
avdelningsföreståndare på Hammargården,
inleder brukarrådets besök med
orden: ”Jag hoppas att det här ska bli en
dag för dialog.”
Hon blir inte besviken. Tillsammans
med Rebeckas biträdande chef Raoul
Svensson får hon svara på ett helt batteri
av frågor.
Leena Haraké från KSAN vill veta varför
inte prostitution och ätstörningar
finns med som egna punkter i de bedömningsinstrument
som används på ungdomssidan,
och får svaret att de ryms
under punkten ”övrigt”. Tveksamt, tycker
Leena Haraké, som får veta att genderperspektivet
genomsyrar hela behandlingen.
Reneé Besseling från Simon undrar
hur stor del av flickorna och kvinnorna
som har invandrarbakgrund och om det
finns personal med annan bakgrund än
den svenska. Ingalill Hedqvist förklarar
att sådan personal finns och uppskattas,
och att ungefär en fjärdedel av de intagna
har sina rötter i en annan kultur.
Lena Larsson från FMN vill veta hur familjearbetet
fungerar, medan Richard Zamani
från Kris är mer intresserad av visitationer,
kameraövervakning och eftervård.
Raoul Svensson och Ingalill Hedqvist får
berätta om allt från behandlingsplanering
och rättssäkerhet till utbildningsnivåer
och samarbete med socialtjänsten. Verk-
Bra verksamhet. Biträdande institutionschef Raoul Svensson är nöjd med den miljö och den verksamhet
han kan erbjuda klienterna. Foto: Cecilia Mellberg
samheten på institutionerna blir grundligt
genomgången. Brukarrådets medlemmar
är både intresserade och kritiskt granskande,
och att två har egen LVM-erfarenhet
märks ibland tydligt.
Som när Raoul Svensson samlar gruppen
framför ingången till Rebeckas intag
och betonar vikten av värdig behandling
vid avgiftningen.
– När vi stänger den där dörren börjar
inlåsningen och den känns oftast väldigt
kränkande, förklarar han.
– Jaa, hörs det unisont från Björn Fältman
och Annika Wiklund.
Innan brukarrådet åker tillbaka till Stockholm
finns tid för sammanfattning. Alla
är nöjda.
– Under mina samtal med anhöriga hör
jag om många som skulle passa hos er
båda, säger Lena Larsson, tittar på Raoul
Svensson och Ingalill Hedqvist och suckar
lite uppgivet.
Ingalill Hedqvist går tillbaka till jobbet
med flickorna på Hammargården. Hon är
glad över besöket. Brukarrådets ögon är
viktiga.
– De gör att vi måste vara på alerten.
Birgitta Hedman-Lindgren
Fotnot: LVM-hemmet Rebecka tar emot unga
kvinnor i åldern 18–25 år med narkotika- eller
blandmissbruk. Institutionen har tolv låsbara
platser. Viktiga inslag i vården är de fyra hörnstenarna
väninnerelationer, individuella samtal,
symtomtolerans och eftervård. På grund av det
[ BRUKARRÅDET ]
SiS brukarråd för missbrukarfrågor bildades
2004 och består av representanter för
fjorton olika organisationer. Bland medlemmarna
finns exempelvis Stiftelsen
Kvinnoforum, Hela Människan, LP-verksamheten,
Verdandigården, Rainbow Sweden,
Dianova och Kris.
Brukarrådet ska fungera som remissorgan,
diskussionspartner och bollplank,
men också vara delaktigt i utformningen
av SiS verksamhetsplan inom missbrukarområdet.
Förändringar ska förankras i brukarrådet,
och rådet ska föra ut kunskap om
SiS till sina organisationer. Två av medlemmarna
ingår dessutom i styrgruppen
för vårdkedjeprojektet och tar tillvara brukarperspektivet
där.
Förutom studiebesöken på institutionerna
är även möten med klienter viktiga.
Brukarrådet ska ge missbrukarna röst och
förmedla synpunkter vidare till SiS.
Snart finns även ett brukarråd för ungdomsvården.
I sommar träffar SiS ett tjugotal
inbjudna organisationer för att diskutera
hur ett sådant råd skulle kunna se ut.
Går allt enligt planerna kan det nya brukarrådet
ha sitt första möte i höst.
ökade behovet av LVM-platser för kvinnor ska
Rebecka få ytterligare en avdelning. Den ska ha
plats för sex klienter.
www.stat-inst.se
Läs mer om Rebecka och Hammargården.
SiStone nr 3 2006 11