SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[ EFTERVÅRD FÖR UNGA ] Björkbacken släpper inte taget Flera av SiS ungdomshem erbjuder egna eftervårdskontrakt för att minska glappet mellan tiden på institutionen och livet ute i vardagen. På Björkbackens skol- och behandlingshem får en tredjedel av ungdomarna eftervård. Jesper är en av dem. > Fyra dagar i veckan går sextonårige Jesper upp klockan fem på morgonen för att resa från hemmet i Borås till Björkbackens skol- och behandlingshem i Göteborg, där han är inskriven för eftervård. Eftersom han har så långa dagar är han hemma på fredagarna som kompensation. På Björkbacken går han i skola och nästan varje dag pratar han med eftervårdskonsulenten Åsa Gunnarsson eller sin kontaktlärare. – Det är skönt att ha kvar kontakten med någon som vet allt om mig, säger Jesper om eftervården som han haft i nästan ett år nu. Jesper placerades på Björkbacken på grund av kommunikationsproblem i familjen. Det var mycket bråk och Jesper agerade ut och orkade inte gå till skolan. Han har varit med och planerat sin eftervård tillsammans med Åsa Gunnarsson, personalen på avdelningen och i skolan, socialtjänsten och sin mamma. Hon är involverad i eftervården genom kontinuerlig kontakt med Åsa Gunnarsson, och kan ringa henne när som helst för att få råd och stöd i föräldrarollen, eller bara för att prata av sig. Jesper är nöjd med upplägget, trots att det är tungt att pendla mellan Borås och Göteborg. – Nian är det jobbigaste året i skolan eftersom man får slutbetyg. Jag tror inte att jag hade lyckats lika bra om jag hade kommit till en ny skola med nya lärare, säger Jesper. Han berättar att det har varit skönt att få hjälp att hitta sin roll i familjen och att få råd om hur man kan agera i konkreta situationer. Det har blivit lättare att leva ihop utan att bråka och dessutom har Jesper fått tid att i lugn och ro förbättra relationen till sin bonuspappa. – Om jag bara hade flyttat hem hade det nog varit större risk för bråk. Nu tänker vi mer på varandra och ser till att det är lugnt hemma, säger han. Eftervårdskonsulenten Åsa Gunnarsson är ansvarig för eftervården på Björkbacken. Hon berättar att ett sådant upplägg som Jesper har – med individuella samtal, föräldrastöd och fokus på skolan – är vanligt även om varje eftervårdsprogram är individuellt. Om ungdomarna skrivs ut i samband med att de börjar i gymnasiet flyttar de till exempel ofta hem och börjar i skolan där direkt. Då fungerar Åsa Gunnarsson enbart som stödperson. – Eftervården sker ju till största delen på frivillig basis. Därför ger jag rätt mycket ansvar till ungdomarna och föräldrarna i planeringen och lyssnar till vad de vill ha för hjälp. Men socialtjänsten och 8 SiStone nr 3 2006 Det är skönt att ha kvar kontakten med någon som vet allt om mig. www.stat-inst.se Besök Björkbackens hemsida. behandlingspersonalen är också med och berättar vilka behov de ser, säger hon. Målet med eftervården är att ungdomarna ska flytta hem igen och att familjelivet ska fungera. Ungdomarna ska gå i skolan eller ha ett arbete, och dessutom ska de få insikt i sin egen situation och förstå orsak och verkan av sina beslut. De ska börja se vuxna som en tillgång och hitta ett nätverk som de kan få stöd av utanför behandlingshemmet. Lyckas det? – Delvis, det är svårt att mäta. För vissa går det bra, andra får en ny placering. Men de senaste två åren har det fungerat för många, säger Åsa Gunnarsson. Generellt sett fungerar samarbetet mellan institutionen och socialtjänsten bra, tycker hon, men det har hänt att både eleven och föräldrarna vill ha fortsatt kontakt, men att socialtjänsten har avbrutit eftervården. Anledningen kan vara att det är för långa avstånd mellan hemkommunen och institutionen, att socialtjänsten inte anser sig ha råd, eller för att man inte har haft samma syn på stödbehovet. – Det är synd. Det är viktigt att ta chansen när ungdomarna är motiverade, säger Åsa Gunnarsson som tycker att det svåraste med eftervården är just att få till den där goda kontakten med ungdomarna och alla andra inblandade. Det är till exempel viktigt att föräldrarna är involverade så att ungdomarna ser att de kan samarbeta med institutionen. Även Jesper har mött problem på vägen. I vintras hamnade han i en svacka eftersom det var så tärande att pendla. – Jag blev så trött, fick ont i huvudet och i magen. Jag orkade inte göra någonting när jag kom hem, säger han. En psykolog kopplades in för att reda ut tröttheten och värken. Lösningen blev att Jesper fick studera hemma en tid. Efter två veckor bestämde han sig för att åter börja i skolan. – Det blev så segt hemma, jag kom aldrig igång, säger han. Sedan dess har pendlandet fungerat bättre, kanske för att Jesper verkligen insåg att han gör det här för sin egen skull. – Jag vill ju komma vidare i livet. Då måste jag skaffa mig en utbildning, säger han. I höst börjar Jesper i gymnasiet och eftervården fasas ut. Ungdomarna kan få eftervård mellan tre månader och ett år. Åsa Gunnarsson tycker att åtminstone ett halvår är nödvändigt. Då hinner
eleven landa och hitta stöd i sitt eget nätverk. Cirka en tredjedel av eleverna får eftervård. Borde alla ha det? – Jo, det hade varit en dröm. Det är ingen självklarhet att övergångsperioderna fungerar. Även när eleven flyttar till en annan vårdform skulle vi vinna mycket på att institutionen har viss kontakt med dem, säger Åsa Gunnarsson. [ EFTERVÅRD FÖR UNGA ] Eftervård i ett år. Jesper avslutar snart sin eftervård. Han är glad att han har fått gå kvar i skolan på Björkbacken och fått hjälp att hitta sin roll i familjen. Nästan varje dag pratar han med Åsa Gunnarsson om framgångar och motgångar under eftervården. Foto:Lena Garnold Jesper ser fram emot att gå vidare i livet. Han hoppas komma in på byggprogrammet på gymnasiet och vill sedan läsa vidare till mäklare eller arkitekt. På frågan om han är orolig över hösten när eftervården tar slut, kommer svaret utan tvekan. – Orolig? Nej, det ska bli underbart! Det är mycket bättre hemma nu, inte alls lika spänt. Åsa Bolmstedt ”Bra med flexibla lösningar” ”De är en trygghet för mig” >> Anneli Svanberg är Jespers socialsekreterare i Borås. Hon har ganska nyligen tagit över ansvaret för hans eftervård och var inte med och planerade den, men är nöjd med upplägget. Hon har inte haft särskilt mycket kontakt med Jesper, men har däremot pratat med hans mamma. – Det är fint att man anpassat sig till både Jesper och henne. Vi föreslog en kontaktperson vid socialtjänsten för Jesper, men det ville han inte ha. Då accepterade vi det, säger Anneli Svanberg som inte tror att eftervården skulle kunna bli bättre än så här just nu. Generellt sett tycker hon att SiS brukar vara duktiga på att hitta bra och flexibla lösningar. Betalar socialtjänsten i Borås för eftervård om ungdomarna vill ha det? – Det är olika, man får ansöka om stöd. Att komma hem från en institution utan att något händer är inte bra, men ibland kan det bli en annan insats i stället för eftervård, säger Anneli Svanberg. I och med att Jesper slutar nian så förändras hans eftervård. Jesper vill inte ha kontakt med socialtjänsten eller extra stöd i gymnasiet, men Jespers mamma kommer att bli beviljad fortsatt samtalsstöd med Björkbacken i ett halvår för att klara sonens övergång till gymnasiet. >> Jespers mamma Annica tycker att eftervården fungerar över förväntan. – Jag ville att han skulle stanna på Björkbacken tills han gått ut nian men socialen sade nej. Då flyttade han hem och det har gått jättebra, säger hon och tycker att det är skönt att kunna ringa Åsa Gunnarsson om det händer något. Samtidigt är det skönt att Jesper har en kontakt som kan coacha honom. – Som mamma blir man både ledsen och förbannad, men på Björkbacken är de professionella och kan bemöta honom på ett annat sätt. Och så slipper han argumentera med någon som gråter samtidigt. Annica är också glad att Björkbacken hjälpt Jesper och hans bonuspappa att arbeta med sin relation. – Tidigare försökte jag medla när de bråkade. I dag fungerar de kanon ihop och det gör ju att jag blir lugnare. Nu hoppas Annica att hon ska få ha kvar Åsa Gunnarsson som kontaktperson åtminstone ett halvår till. – Att få en ny kontaktperson i Borås är ingen mening. Jag orkar inte berätta om allting igen. Personalen på Björkbacken har träffat Jesper och vet hur han kan vara när han är arg. De är en trygghet för mig. SiStone nr 3 2006 9
Page 1 and 2: Läs det vinnande bidraget i SiS sk
Page 3 and 4: Vårdkedja för unga ska ge bra eft
Page 5 and 6: lyfta bort och behandla ledande med
Page 7: ståelse snarare än avundsjuka fr
Page 11 and 12: att hon under ett och samma år äv
Page 13 and 14: Akuta omhändertaganden allt fler i
Page 15 and 16: Den dramatiska novellen Farsan gör
Page 17 and 18: tillägger att vad han minns var Ar
Page 19 and 20: vägen” genom att prova på olika
Page 21 and 22: Jämställt tänkande ska genomsyra
Page 23 and 24: Grannarnas resultat styr egna prior
Page 25 and 26: [ HÖRT OM NAMN ] Frösö LVM-hem h
Page 27 and 28: - Generellt sett kan det bli ett ri

SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?