SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

Tre av fyra nådde målen med hjälp av Youth at Risk Snart startar Borlänge kommun en tredje omgång av det förebyggande programmet Youth at risk. Av de ungdomar som hittills deltagit har tre av fyra lyckats nå sina mål, som att sköta skola eller sluta missbruka. > I höst får ytterligare 25 tonåringar i riskzonen för missbruk och kriminalitet möjlighet att gå öppenvårdsprogrammet Youth at risk, YAR. Det är tredje gången som Borlänge genomför det förebyggande projektet och resultaten har hittills varit goda. – I de tidigare programmen har tre av fyra ungdomar förändrat sin livssituation på ett positivt sätt. Jag tror att det beror på att programmet riktar in sig på ungdomarnas självkänsla. Om vi kan hjälpa dem att få en annan bild av sig själva så har vi räddat dem, säger Åsa Danielsson, enhetschef inom öppenvården. Det amerikansk-engelska programmet YAR testades i Borlänge första gången i slutet av 1990-talet då kommunen hade relativt stora problem med kriminalitet och missbruk bland ungdomar. Programmet är frivilligt och tanken är att ungdomarna ska få hjälp att sätta upp tre livsmål, till exempel bättre relationer med föräldrar, att komma tillbaka till skolan, eller sluta med missbruk eller brott. Tillsammans med ledarna i programmet gör ungdomarna en kartläggning av sina liv och under en veckolång intensivkurs formulerar de sedan sina mål. Därefter tilldelas de varsin stödperson som finns hos dem det kommande året. Utvärderingarna från de två tidigare programmen visar att tre av fyra ungdomar har uppnått sina tre mål. De övriga minst ett mål. Dessutom har programmet fått flera positiva spridningseffekter i kommunen; vuxna har fått större insikt i hur det är att vara ung i dag och det sociala arbetet har blivit förankrat bland företagen som är med och sponsrar programmet. Åsa Danielsson menar att socialtjänsten varit särskilt framgångsrik med att sprida programmet i samhället och få vanliga vuxna att engagera sig. Samtidigt är det 12 SiStone nr 3 2006 svåraste just att få de vuxna att orka stå kvar när det är som värst. Det blir nästan alltid en puckel i mitten som är jobbig. – I efterhand har vi fått väldigt positiv feedback från stödpersonerna. Trots att det var jobbigt har de efteråt ändå tyckt att det känts bra att ha varit med och investerat i ungdomarnas liv. För att ta reda på vad det är i Youth at risk som påverkar ungdomarna att förändra livet har Stig-Arne Berglund, forskare i socialt arbete vid Umeå universitet, engagerats. Han har följt 18 ungdomar som gick YAR-programmet 2003, och 26 som sökte men inte kom med. Studien är klar först i höst, men redan nu ser Stig-Arne Berglund tydliga tendenser. Han konstaterar att uppmärksamheten i sig har varit viktig. Både för de ungdomar som gått programmet och för dem som inte gjorde det blev kartläggningen av deras liv en signal om att de befann sig i en alarmerande situation och behövde hitta utvägar. De som deltog i programmet och som lyckades bäst var de ungdomar som hade måttliga problem: lättare kriminalitet och missbruk, skolproblem och kanske självdestruktivitet. – YAR innehåller inte någon terapeutisk nyckel utan är ett pedagogiskt program som möjliggör förändring genom sociala relationer. Ungdomar med större problem behöver antagligen mer än det, säger Stig-Arne Berglund. För dem som det passar är det just möjligheten till sociala möten som har varit avgörande. – Relationen till stödpersonen och att ingå i en grupp med en positiv målsättning verkar ha haft större betydelse än andra faktorer. Ungdomarna peppar varandra och vill inte göra de andra besvikna, säger Stig-Arne Berglund. Han menar att YAR är ett framgångsrikt program av förebyggande karaktär. – Det är ingen tvekan om att nästan alla som gick programmet hade stor potential att vara rejält kriminella när de var 18-19 år om man inte hade gjort något. YAR hjälpte dem att välja en annan väg. I dag lever det stora flertalet ett vanligt ungt vuxenliv. De har kommit igång med skola och arbete och är varken kriminella eller beroende av socialtjänsten. Åsa Danielsson är övertygad om att YAR har gjort att kommunen lyckats hjälpa ungdomar innan institutionsplaceringar blivit nödvändiga. – Jag kan se tydliga exempel på det. Nyligen träffade jag en kille som gick det första programmet. Han har flickvän, barn och jobb i dag. Hans kompisar satt i fängelse och två var döda. Han sa att YAR hade räddat hans liv. Åsa Bolmstedt www.stat-inst.se Läs mer om YAR.
Akuta omhändertaganden allt fler i Västra Götaland I stället för att minska har de omedelbara omhändertagandena blivit allt fler i Västra Götaland. Vi måste ingripa akut för att rädda liv, säger man i stadsdelen Lundby i Göteborg och pekar på de många överdoseringarna av GHB. > I Västra Götalands län används LVM fortfarande framför allt som en akutlag. Detta trots att nya pengar från staten skulle premiera välplanerad och långsiktig vård. Den slutsatsen drar länsstyrelsen i Västra Götaland i en ny rapport. – Vi gör akuta omhändertaganden bland annat för att rädda livet på unga GHB-missbrukare, säger Monica Ulmefors vid socialtjänsten i Lundby, den stadsdel i Göteborg som hade flest LVMärenden i länet under förra året. Under 2005 kom 206 LVM-ärenden in till länsrätten i Västra Götaland, en ökning med 40 procent jämfört med föregående år. Majoriteten, eller 75 procent, handlade om omedelbara omhändertaganden, vilket är en ökning med 5 procent sedan 1998 då de årliga genomgångarna av LVM-ärenden inleddes. – Det tycks som om socialtjänsten reagerar först när någon hamnar i total kris, säger Göran Lidén som är socialkonsulent vid länsstyrelsen och en av författarna till rapporten. Den användningen är inte förenlig med lagens intentioner. Man borde gå in tidigare och ansöka om fler planerade vårdinsatser enligt LVM. Positivt är ändå, enligt Göran Lidén, att man i tre av fyra fall går vidare efter ett omedelbart omhändertagande och ansöker om fortsatt LVM-vård. Att så många som en fjärdedel faller ifrån, behöver inte betyda att man använder LVM-institutionen enkom för avgiftning. Det kan till exempel handla om att någon gått med på behandling på frivillig basis. Göran Lidén har inget säkert svar på varför antalet ansökningar om LVM-vård ökat så kraftigt. Att kommunerna sedan 2005 kan få en rejäl rabatt på vårdkostnaderna via regeringens satsning Ett kontrakt för livet skulle kunna vara en förklaring tror han, och hoppas att de resurser Ingen förändring. En rapport från länsstyrelsen i Västra Götaland visar att LVM fortfarande i hög grad används som en akutlag. Foto: Ulf Palm/Scanpix som nu frigjorts ska bidra till mer välplanerade insatser. Monica Ulmefors, chef för Vuxenenheten på socialkontoret i Lundby, tycker inte att hennes stadsdel gör för få planerade omhändertaganden enligt LVM. Har socialtjänsten kontakt med en individ där insats efter insats i öppenvården misslyckats, kan det självklart bli fråga om ett LVM, understryker hon. Att antalet LVMärenden i Lundby nästan tredubblats sedan 1998 till 15 stycken förra året, beror bland annat på det utbredda missbruket av GHB bland ungdomar i upptagningsområdet. – Vi har ett oerhört allvarligt problem med unga personer som tar GHB och som även injicerar heroin, säger hon. Vi möter allt fler unga personer som redan i tjugoårsåldern utvecklat ett avancerat missbruk och vi har satsat särskilt på att fånga upp dem Det är väldigt lätt att överdosera GHB och vi måste ingripa akut för att rädda liv. Spridningen av GHB i Göteborg har inneburit att socialtjänsten konfronteras med ungdomar som har utåt sett ganska bra hemförhållanden. Missbruket kanske upptäcks först när ungdomarna kommer in medvetslösa till sjukvårdens akutmottagningar. Dessvärre tar sjukvården inte alltid sin anmälningsplikt på allvar, anser Monica Ulmefors. – Vi har en flicka som kom in medvetslös till akuten tre gånger. Först den tredje gången gjorde man en anmälan till oss. Det här är upprörande, eftersom GHB är en så farlig drog. Jessica Rydén www.stat-inst.se Ladda ner rapporten. [ FAKTA ] Sedan 1998 gör länsstyrelsen i Västra Götaland en sammanställning av LVMärendena inom länet. År 2005 var LVMärendena 206 stycken, vilket är en markant ökning från tidigare år då antalet ärenden legat på runt 150 per år (undantaget 2002). En tredjedel av ärendena rör kvinnor och en tredjedel personer under 30 år. En skillnad från tidigare år är att allt fler äldre personer, över 52 år, omhändertas. Med undantag för den yngsta gruppen, där narkotikamissbrukare dominerar, är alkohol huvuddrog för de flesta. SiStone nr 3 2006 13
Page 1 and 2: Läs det vinnande bidraget i SiS sk
Page 3 and 4: Vårdkedja för unga ska ge bra eft
Page 5 and 6: lyfta bort och behandla ledande med
Page 7 and 8: ståelse snarare än avundsjuka fr
Page 9 and 10: eleven landa och hitta stöd i sitt
Page 11: att hon under ett och samma år äv
Page 15 and 16: Den dramatiska novellen Farsan gör
Page 17 and 18: tillägger att vad han minns var Ar
Page 19 and 20: vägen” genom att prova på olika
Page 21 and 22: Jämställt tänkande ska genomsyra
Page 23 and 24: Grannarnas resultat styr egna prior
Page 25 and 26: [ HÖRT OM NAMN ] Frösö LVM-hem h
Page 27 and 28: - Generellt sett kan det bli ett ri

SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?