SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

[ TILLBAKABLICKAR ] I dag har vi intagna dömda för grov misshandel och andra våldshandlingar. Men visst finns det en liten pojke längst inne även i dem. sära på dem, men lyckades aldrig riktigt. Till slut kom vi på att de höll till i ett vindsutrymme i en stuga i närheten. Allt har dock inte förändrats till det bättre, understryker Birgitta Sjödin och pekar på hur våldet kommit in i verksamheten. På 1960- och 1970-talet bestod klientelet av pojkar med för oss i dag ganska oskyldiga problem. De var biltjuvar som kanske skolkat från skolan, sniffat tinner och hängt ute på stan. – I dag har vi intagna dömda för grov misshandel och andra våldshandlingar. Men visst finns det en liten pojke längst inne även i dem. 1982 trodde Birgitta Sjödin att hon på allvar skulle få en chans att påverka verksamheten. Sundbo bytte huvudman från stat till landsting, och med personalens stöd fick hon tjänsten som institutionschef. Åren som chef blev dock en stor besvikelse. Genom en nyordning skulle institutionen besluta om intagningar – en svår balansgång mellan kommunernas önskemål och personalens krav. Efterfrågan på platser sjönk och ekonomin sviktade. – I början av 1990-talet blev det ekonomisk kris, säger Birgitta Sjödin. Till råga på allt totalförstördes Aspen genom en brand och vi fick inte ut några försäkringspengar trots att min chef på landstinget lovat det. Det slutade med att 20 SiStone nr 3 2006 någon måste offras. Och det blev jag, mellanchefen. I stället för att lämna Sundbo bestämde sig Birgitta Sjödin för att ta hand om sitt skötebarn, avdelningen Aspen, där hon tidigare varit chef. Att behandlingen på Sundbo ungdomshem sedan mitten av 1990-talet inriktats på kognitiv beteendeterapi beskriver hon som ett riktigt lyft för verksamheten: – Jag tror verkligen på det här med KBT, säger hon med eftertryck. På att börja här och nu och se framåt i stället för att rota i någons förflutna. Teckenekonomi har gett struktur och varit bra för både elever och personal. I samband med att sluten ungdomsvård infördes valde Birgitta Sjödin att gå över till en kontorstjänst. Hon hade helt enkelt inte lust att som arbetsledare föra ännu en omorganisation i hamn, förklarar hon. Det hindrar henne dock inte från att ha åsikter. Sluten ungdomsvård ser hon som en modifierad, bättre variant av 1970talets ungdomsfängelser. Nu börjar verksamheten dock allt för mycket likna kriminalvården. Att en tillfällig mediestorm och politisk opinion medförde en panikslakt av skogen runt Aspen, tycker hon är upprörande. Det beryktade stängslet – några hundra meter från Birgittas arbetsrum – har hon bara sett på tv och foton. – Jag vägrar att gå dit upp, säger hon. Likt kriminalvården. Birgitta Sjödin ser för första gången det nybyggda stängslet runt hennes skötebarn – avdelningen Aspen. När hon såg flygfoton på hur skogen skövlats för att ge plats åt taggtråd bestämde hon sig för att aldrig mer gå dit. Foto: Ulla-Carin Ekblom Jag tror helt enkelt inte på det. Ju mer man bygger in och sluter till, desto mer ökar risken för att personalen skadas. Det finns alltid någon vi inte kan påverka och få rätsida på och det här skapar bara rymningar och fritagningsförsök. Jessica Rydén [ SUNDBO ] Institutionen Sundbo utanför Fagersta öppnade 1921 som ett landstingsägt skyddshem för vanartiga gossar. 1938 tog staten över huvudmannaskapet och institutionen blev en så kallad yrkesskola, där tonvikten i behandlingen låg på en tvåårig praktisk yrkesundervisning. Under 1980talet tog Västmanland läns landsting åter över driften av Sundbo och beteckningen ”Sundboskolan” myntades som ett led i en ökad satsning på undervisning av skolpliktiga elever. Under 1990-talet blev Sundbo statligt ungdomshem och föregångare i införandet av kognitiv beteendeterapi (KBT) i behandlingen. I dag har ungdomshemmet plats för 36 pojkar mellan 15 och 20 år som begår brott och missbrukar. Huvudparten av platserna är låsbara och avsedda för pojkar dömda till sluten ungdomsvård. www.stat-inst.se Besök Sundbos hemsida.
Jämställt tänkande ska genomsyra SiS verksamhet I höst genomför SiS en kartläggning av hur könen behandlas inom LVM-vården och ungdomsvården. Arbetet med jämställdheten är en kunskapsfråga som rör alla. > Könsroller, fördomar och diskriminerande behandling på grund av kön blir lätt en kultur som sätter sig i väggarna. Det handlar om beteenden och rutiner som aldrig diskuteras förrän de hamnar under lupp och kan förändras. När det gäller jämställd behandling av SiS ungdomar och klienter är luppen på väg att plockas fram. Arbetsgrupp, kartläggning och handlingsplan är trestegsraketen som ska göra SiS till en myndighet som bedriver vård och behandling utifrån individens behov, inte utifrån vilket kön missbrukarna eller tonåringarna på ungdomshemmen råkar ha. Det handlar om jämställdhetsintegrering, ett otympligt ord som egentligen handlar om något mycket enkelt. Om att hela tiden – i alla möten, i all behandling, vid alla beslut och i all planering – agera jämställt. – Vi talar om individuella behandlingsplaner, men vi gör det med glasögon som inte är jämställda eftersom vi är del av en samhällsstruktur. Det är obehagligt att tänka sig att vi varje dag i vår verksamhet kanske fattar beslut på skeva grunder på grund av att vi lever i en värld där män och kvinnor inte är jämställda. Den sanningen är ganska bekväm att hoppa över, men det fungerar inte. Åsa Frodlund är utredningssekreterare på SiS enhet för vård och behandling, och myndighetens samordnare när det gäller att integrera jämställdheten i SiS behandlande verksamhet. Tillsammans med SiS forskningsledare Tove Pettersson och representanter för flera andra myndigheter deltar hon i ett utvecklingsprogram i statlig jämställdhetsintegrering. Trycket från regeringen är stort när det gäller myndigheternas skyldighet att bedriva en verksamhet som ger kvinnor och män samma möjligheter. I regleringsbrevet för Foto: Image Network/IndexStock 2006 skriver socialdepartementet att SiS ska redovisa vad som gjorts för att ”systematiskt genomföra jämställdhetsintegrering i myndigheten”. Det är en skärpning mot tidigare år, när SiS Åsa Frodlund mest uppmanats att belysa verksamheten ur genusperspektiv utan krav på uppföljning av de konkreta åtgärderna. Nu är pengar avsatta till ett konkret arbete det närmaste året, och det tycker Åsa Frodlund är bra. SiS Genderpolicy har hunnit bli åtskilliga år och det handlingsprogram för genderarbete som en gång togs fram sträckte sig bara till 2001. Sedan dess har inget systematiskt arbete genomförts, åtminstone inte på övergripande myndighetsnivå. Ambitionen är att en arbetsgrupp med deltagare från bland annat institutionerna ska bildas i sommar. Gruppen ska vara med och utforma den kartläggning som inleds i höst och en handlingsplan för det kommande förändringsarbetet. En extern forskare eller utredare ska, bland annat genom deltagande observationer och intervjuer på ett urval av SiS ungdomshem och LVM-hem, skaffa sig en bild av hur verksamheten bedrivs ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen ska påbörjas i oktober och vara klar sommaren 2007. Med resultatet i hand gäller det sedan att ta fram en handlingsplan som ska börja användas året därefter. Åsa Frodlund betonar att arbetet med jämställdheten inte är en intressefråga, som berör vissa engagerade grupper, utan en kunskapsfråga som rör alla. – Vi har faktiskt för dålig kunskap om i vilken utsträckning vi bedriver jämställd vård och behandling. Det handlar om allt från vart kronorna går, till bemötande och programutbud. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allting och även finnas med när man formulerar verksamhetsplaneringens mål och anvisningar. I den bästa av världar har vi ett ledningssystem för det här om ett par år, precis som vi har för miljö, säkerhet och budget. Birgitta Hedman-Lindgren Fotnot: ”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” (Europarådets definition). SiStone nr 3 2006 21
Page 1 and 2: Läs det vinnande bidraget i SiS sk
Page 3 and 4: Vårdkedja för unga ska ge bra eft
Page 5 and 6: lyfta bort och behandla ledande med
Page 7 and 8: ståelse snarare än avundsjuka fr
Page 9 and 10: eleven landa och hitta stöd i sitt
Page 11 and 12: att hon under ett och samma år äv
Page 13 and 14: Akuta omhändertaganden allt fler i
Page 15 and 16: Den dramatiska novellen Farsan gör
Page 17 and 18: tillägger att vad han minns var Ar
Page 19: vägen” genom att prova på olika
Page 23 and 24: Grannarnas resultat styr egna prior
Page 25 and 26: [ HÖRT OM NAMN ] Frösö LVM-hem h
Page 27 and 28: - Generellt sett kan det bli ett ri

SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?