02.09.2013 Views

SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Grannarnas resultat<br />

styr egna prioriteringar<br />

Jämförelsetal spelar en allt större roll när socialtjänsten prioriterar<br />

sin verksamhet. Om ambitionsnivån är högre än i grannkommunen<br />

blir den egna satsningen lätt ifrågasatt.<br />

>> Vilka prioriteringar socialtjänsten<br />

gör beror ofta på hur<br />

grannarna agerar, visar en studie<br />

av åtta kommuner. Jämförelser<br />

med andras kostnader för<br />

bland annat missbrukarvård<br />

och äldreomsorg blir vägledande<br />

för beslut om i<strong>nr</strong>iktningen<br />

på den egna verksamheten.<br />

– Så fort du för in jämförelsetal<br />

är det många som oroar<br />

sig för kostnaderna snarare än<br />

att säga att det är det här vi<br />

satsar på, säger Jan Petersson,<br />

ansvarig för undersökningen<br />

och forskare på institutionen<br />

för hälso- och beteendevetenskap<br />

vid Högskolan i Kalmar.<br />

Jan Petersson konstaterar att<br />

i<strong>nr</strong>iktningen på välfärden är<br />

på väg att styras av tillgången<br />

till resurser snarare än av politiska<br />

ambitioner. De visioner,<br />

mål och strategier som formuleras<br />

är inte tillräckligt konkreta<br />

för att sjunka in i verksamheten.<br />

De kommuner som ingått i<br />

undersökningen är olika stora<br />

och har olika politisk majori-<br />

tet: Gislaved, Gävle, Hagfors,<br />

Helsingborg, Kristianstad,<br />

Ludvika, Lund och Sunne.<br />

Studien visar att rollfördelningen<br />

mellan politiker och<br />

tjänstemän skiftar en hel del.<br />

Medan politik och förvaltning<br />

lever i symbios i Ludvika är<br />

det tvärtom i Helsingborg.<br />

Rollfördelningen har stor betydelse<br />

för vilka prioriteringar<br />

en kommun gör, konstaterar<br />

Jan Petersson. Det gäller också<br />

graden av revirtänkande och<br />

hur höga murarna är mellan<br />

olika verksamhetsområden.<br />

Individ- och familjeomsorgen<br />

är den del av socialtjänsten<br />

där förutsättningarna för<br />

flexibilitet är störst. Det innebär<br />

en risk att resurser kan<br />

föras över till annan kommunal<br />

service, men öppnar också<br />

för omprioriteringar inom den<br />

egna sektorn.<br />

– Om kostnaderna för socialbidragen<br />

minskar blir det<br />

pengar över att satsa på till<br />

exempel missbrukarvård,<br />

säger Jan Petersson.<br />

Individ- och familjeomsor-<br />

gen i Gislaved har nyligen<br />

enats med grannarna Gnosjö,<br />

Vaggeryd och Värnamo om ett<br />

närmare samarbete i frågor<br />

som rör försörjningsstöd.<br />

– Vi behöver vidga vyerna.<br />

Kunskaper om hur andra<br />

kommuner löser sina uppgifter<br />

har stor betydelse för vilka<br />

prioriteringar vi själva gör och<br />

hur vi lägger upp arbetet. Problemet<br />

är att det ibland kan<br />

vara svårt att jämföra, vi känner<br />

sällan till bakgrunden till<br />

siffror om andra kommuner,<br />

säger Krister Persson, chef för<br />

individ- och familjeomsorgens<br />

södra distrikt.<br />

Kristianstad planerar tätare<br />

kontakter med Kalmar och<br />

Karlskrona och en av de förvaltningschefer<br />

som Jan<br />

Petersson intervjuat är bekymrad<br />

över att det hittills har<br />

varit för mycket fokus på siffror<br />

som bara beskriver tillståndet<br />

i den egna kommunen.<br />

Torbjörn Tenfält<br />

www.stat-inst.se<br />

Information om beställning.<br />

Glåpord naturliga i ungas samtal<br />

Skolelever lär varandra vilka<br />

normer som gäller för att de ska<br />

bli accepterade. Glåpord på<br />

skolgården uppfattar de som<br />

självklara.<br />

Kränkande kommentarer mellan<br />

ungdomar är en naturlig<br />

del av inlärningsprocessen,<br />

anser Christina Osbeck, nybliven<br />

doktor i religionsvetenskap<br />

vid Karlstads universitet. I sin<br />

avhandling drar hon slutsatser<br />

av de gruppintervjuer hon har<br />

gjort med ett 50-tal elever i årskurs<br />

åtta i fem skolor.<br />

Negativa omdömen är ofta<br />

bara ett sätt för eleverna att<br />

klargöra vad de menar, anpassa<br />

sig till den sociala miljön<br />

och skaffa sig en position<br />

bland kamraterna. Enligt<br />

Christina Osbeck uppfattar<br />

eleverna sällan kommentarerna<br />

som kränkande utan som<br />

en naturlig del av umgänget.<br />

De värden som eleverna lär<br />

varandra i skolan går delvis på<br />

tvärs mot de som kursplanen<br />

slår fast att skolan ska ge, till<br />

exempel människors lika<br />

värde, demokrati och jäm-<br />

ställdhet. Christina Osbeck<br />

visar i sin avhandling att ungdomarnas<br />

livsförståelse formas<br />

samtidigt på flera olika<br />

plan. <br />

www.stat-inst.se<br />

Läs mer om avhandlingen.<br />

> Tips till redaktionen?<br />

Kontakta oss!<br />

08-453 40 11<br />

sistone@stat-inst.se<br />

[ AKTUELLT ]<br />

Mer öppenvård<br />

för barn och unga<br />

>> Utbyggnaden av öppna<br />

insatser inom socialtjänstens<br />

barn- och ungdomsvård har<br />

ökat betydligt under de<br />

senaste 10–15 åren, visar en<br />

kartläggning från Socialstyrelsen.<br />

Kommunerna har i<br />

genomsnitt åtta former av<br />

öppna insatser för barn och<br />

tio för ungdomar. Utbudet<br />

varierar från olika typer av<br />

förebyggande arbete till<br />

insatser för att ersätta institutionsvården.<br />

Som drivkraft bakom<br />

utbyggnaden anger kommunerna<br />

dels en vilja att ge<br />

plats för nya behandlingsmetoder,<br />

dels krav från politikerna<br />

om att utveckla billigare<br />

vårdformer.<br />

Enligt Socialstyrelsen ges<br />

en förvånansvärt stor del av<br />

insatserna som service och<br />

inte som bistånd. Det finns<br />

en tydlig tendens till att fler<br />

insatser ges utan att någon<br />

utredning genomförs och att<br />

biståndsbeslut fattas.<br />

I två tredjedelar av kommunerna<br />

finns direktiv från<br />

politiker eller förvaltningsledning<br />

om att använda<br />

alternativ i öppenvård i stället<br />

för vård utom hemmet. <br />

Helgstängt<br />

för hemlösa<br />

>> Convictus dagverksamhet<br />

Bryggan City i centrala<br />

Stockholm har inte längre<br />

helgöppet. Enligt verksamhetschefen<br />

Claes Heijbel<br />

hade man behövt 600 000<br />

kronor i stöd från Stockholms<br />

stad för att fortsätta<br />

hålla öppet. För att slippa<br />

vara beroende av kommunala<br />

bidrag ska man försöka<br />

hitta fler privata finansiärer.<br />

Convictus är en ideell,<br />

partipolitiskt och religiöst<br />

obunden förening som driver<br />

tre dagverksamheter för<br />

hemlösa i Stockholm. Bryggan<br />

City får dagligen besök<br />

av cirka 100 gäster.<br />

www.stat-inst.se<br />

Läs mer om Convictus.<br />

<strong>SiStone</strong> <strong>nr</strong> 3 20<strong>06</strong> 23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!