SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse
SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse
SiStone nr 3/06 (pdf 1,4 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Grannarnas resultat<br />
styr egna prioriteringar<br />
Jämförelsetal spelar en allt större roll när socialtjänsten prioriterar<br />
sin verksamhet. Om ambitionsnivån är högre än i grannkommunen<br />
blir den egna satsningen lätt ifrågasatt.<br />
>> Vilka prioriteringar socialtjänsten<br />
gör beror ofta på hur<br />
grannarna agerar, visar en studie<br />
av åtta kommuner. Jämförelser<br />
med andras kostnader för<br />
bland annat missbrukarvård<br />
och äldreomsorg blir vägledande<br />
för beslut om i<strong>nr</strong>iktningen<br />
på den egna verksamheten.<br />
– Så fort du för in jämförelsetal<br />
är det många som oroar<br />
sig för kostnaderna snarare än<br />
att säga att det är det här vi<br />
satsar på, säger Jan Petersson,<br />
ansvarig för undersökningen<br />
och forskare på institutionen<br />
för hälso- och beteendevetenskap<br />
vid Högskolan i Kalmar.<br />
Jan Petersson konstaterar att<br />
i<strong>nr</strong>iktningen på välfärden är<br />
på väg att styras av tillgången<br />
till resurser snarare än av politiska<br />
ambitioner. De visioner,<br />
mål och strategier som formuleras<br />
är inte tillräckligt konkreta<br />
för att sjunka in i verksamheten.<br />
De kommuner som ingått i<br />
undersökningen är olika stora<br />
och har olika politisk majori-<br />
tet: Gislaved, Gävle, Hagfors,<br />
Helsingborg, Kristianstad,<br />
Ludvika, Lund och Sunne.<br />
Studien visar att rollfördelningen<br />
mellan politiker och<br />
tjänstemän skiftar en hel del.<br />
Medan politik och förvaltning<br />
lever i symbios i Ludvika är<br />
det tvärtom i Helsingborg.<br />
Rollfördelningen har stor betydelse<br />
för vilka prioriteringar<br />
en kommun gör, konstaterar<br />
Jan Petersson. Det gäller också<br />
graden av revirtänkande och<br />
hur höga murarna är mellan<br />
olika verksamhetsområden.<br />
Individ- och familjeomsorgen<br />
är den del av socialtjänsten<br />
där förutsättningarna för<br />
flexibilitet är störst. Det innebär<br />
en risk att resurser kan<br />
föras över till annan kommunal<br />
service, men öppnar också<br />
för omprioriteringar inom den<br />
egna sektorn.<br />
– Om kostnaderna för socialbidragen<br />
minskar blir det<br />
pengar över att satsa på till<br />
exempel missbrukarvård,<br />
säger Jan Petersson.<br />
Individ- och familjeomsor-<br />
gen i Gislaved har nyligen<br />
enats med grannarna Gnosjö,<br />
Vaggeryd och Värnamo om ett<br />
närmare samarbete i frågor<br />
som rör försörjningsstöd.<br />
– Vi behöver vidga vyerna.<br />
Kunskaper om hur andra<br />
kommuner löser sina uppgifter<br />
har stor betydelse för vilka<br />
prioriteringar vi själva gör och<br />
hur vi lägger upp arbetet. Problemet<br />
är att det ibland kan<br />
vara svårt att jämföra, vi känner<br />
sällan till bakgrunden till<br />
siffror om andra kommuner,<br />
säger Krister Persson, chef för<br />
individ- och familjeomsorgens<br />
södra distrikt.<br />
Kristianstad planerar tätare<br />
kontakter med Kalmar och<br />
Karlskrona och en av de förvaltningschefer<br />
som Jan<br />
Petersson intervjuat är bekymrad<br />
över att det hittills har<br />
varit för mycket fokus på siffror<br />
som bara beskriver tillståndet<br />
i den egna kommunen.<br />
Torbjörn Tenfält<br />
www.stat-inst.se<br />
Information om beställning.<br />
Glåpord naturliga i ungas samtal<br />
Skolelever lär varandra vilka<br />
normer som gäller för att de ska<br />
bli accepterade. Glåpord på<br />
skolgården uppfattar de som<br />
självklara.<br />
Kränkande kommentarer mellan<br />
ungdomar är en naturlig<br />
del av inlärningsprocessen,<br />
anser Christina Osbeck, nybliven<br />
doktor i religionsvetenskap<br />
vid Karlstads universitet. I sin<br />
avhandling drar hon slutsatser<br />
av de gruppintervjuer hon har<br />
gjort med ett 50-tal elever i årskurs<br />
åtta i fem skolor.<br />
Negativa omdömen är ofta<br />
bara ett sätt för eleverna att<br />
klargöra vad de menar, anpassa<br />
sig till den sociala miljön<br />
och skaffa sig en position<br />
bland kamraterna. Enligt<br />
Christina Osbeck uppfattar<br />
eleverna sällan kommentarerna<br />
som kränkande utan som<br />
en naturlig del av umgänget.<br />
De värden som eleverna lär<br />
varandra i skolan går delvis på<br />
tvärs mot de som kursplanen<br />
slår fast att skolan ska ge, till<br />
exempel människors lika<br />
värde, demokrati och jäm-<br />
ställdhet. Christina Osbeck<br />
visar i sin avhandling att ungdomarnas<br />
livsförståelse formas<br />
samtidigt på flera olika<br />
plan. <br />
www.stat-inst.se<br />
Läs mer om avhandlingen.<br />
> Tips till redaktionen?<br />
Kontakta oss!<br />
08-453 40 11<br />
sistone@stat-inst.se<br />
[ AKTUELLT ]<br />
Mer öppenvård<br />
för barn och unga<br />
>> Utbyggnaden av öppna<br />
insatser inom socialtjänstens<br />
barn- och ungdomsvård har<br />
ökat betydligt under de<br />
senaste 10–15 åren, visar en<br />
kartläggning från Socialstyrelsen.<br />
Kommunerna har i<br />
genomsnitt åtta former av<br />
öppna insatser för barn och<br />
tio för ungdomar. Utbudet<br />
varierar från olika typer av<br />
förebyggande arbete till<br />
insatser för att ersätta institutionsvården.<br />
Som drivkraft bakom<br />
utbyggnaden anger kommunerna<br />
dels en vilja att ge<br />
plats för nya behandlingsmetoder,<br />
dels krav från politikerna<br />
om att utveckla billigare<br />
vårdformer.<br />
Enligt Socialstyrelsen ges<br />
en förvånansvärt stor del av<br />
insatserna som service och<br />
inte som bistånd. Det finns<br />
en tydlig tendens till att fler<br />
insatser ges utan att någon<br />
utredning genomförs och att<br />
biståndsbeslut fattas.<br />
I två tredjedelar av kommunerna<br />
finns direktiv från<br />
politiker eller förvaltningsledning<br />
om att använda<br />
alternativ i öppenvård i stället<br />
för vård utom hemmet. <br />
Helgstängt<br />
för hemlösa<br />
>> Convictus dagverksamhet<br />
Bryggan City i centrala<br />
Stockholm har inte längre<br />
helgöppet. Enligt verksamhetschefen<br />
Claes Heijbel<br />
hade man behövt 600 000<br />
kronor i stöd från Stockholms<br />
stad för att fortsätta<br />
hålla öppet. För att slippa<br />
vara beroende av kommunala<br />
bidrag ska man försöka<br />
hitta fler privata finansiärer.<br />
Convictus är en ideell,<br />
partipolitiskt och religiöst<br />
obunden förening som driver<br />
tre dagverksamheter för<br />
hemlösa i Stockholm. Bryggan<br />
City får dagligen besök<br />
av cirka 100 gäster.<br />
www.stat-inst.se<br />
Läs mer om Convictus.<br />
<strong>SiStone</strong> <strong>nr</strong> 3 20<strong>06</strong> 23