MI – Motiverande samtal - Regionförbundet Uppsala län

Boendestöd är en praktisk och social insats för personer med psykiska funktionsnedsättningar
som syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Insatsen är dock inte
begränsad till hemmet utan kan även omfatta aktiviteter utanför bostaden och en central del
är att dessa aktiviteter bör göras tillsammans med brukaren (Socialstyrelsen, 2010).
Boendestödets syfte är enligt Uppsala kommun Vård & Omsorg att vara ett stöd i vardagen och
öka personernas självständighet 2. Insatsen är i sin karaktär att betrakta som hjälp till självhjälp
och syftar till att stödja personen till att leva ett så självständigt liv som möjligt och öka deras
möjligheter till ett aktivt deltagande i samhällslivet. Varje individs speciella behov är grunden
för stödet och boendestödets uppgift är att vägleda personen. Stödet kan vara mångfacetterat
och omfatta exempelvis stöd med hushållssysslor, skapa struktur i vardagen, att påminna
personen att starta, fullfölja och avsluta aktiviteter (vara en startmotor). Stödet kan också
omfatta stödjande samtal och samtal inför kommande aktiviteter, uppmuntrande samtal,
förmedla hopp och stärka individens tilltro till den egna förmågan.
Boendestödjarens uppgift är bland annat att motivera och påverka den enskilde, vilket dock
måste göras med respekt för hans eller hennes integritet och rätt att själv bestämma
(Socialstyrelsen, 2010).
Centralt i Motiverande samtal är att stödja och motivera till förändring
Motiverande samtal (MI) är en teknik där man genom samtal fokuserar på att utforska
förändringspotential (Holm Ivarsson, 2009). Rollnick et al (2009) definierar tekniken eller
metoden som ”en på samarbete grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla
och stärka motivation till förändring”. Samarbete mellan två jämbördiga parter är viktigt i MI och
tanken är att behandlaren ska locka fram förändring hos klienten, inte övertala till förändring.
Ansvaret för förändringen ligger alltså hos klienten och denne ska själv formulera argumenten
för förändring. Klienten bör känna att den egna makten och den egna förmågan är styrande i
förändringsarbetet och att behandlaren finns till hands som stöd. Då makten att förändra finns
hos klienten är det viktigt att denne känner sig angelägen att nå förändring. Det kan vara
intressant, utifrån samtalstekniken, att kort reda ut vad motivation är och vad det innebär att
motivera (sig själv eller någon annan).
Motiv definieras i svenska ordböcker 3 i stort sett lika och betyder ungefär ”skäl till att göra
något”. Motiv verkar vara ett slags samband mellan om – så, det vill säga om man får någon
fördel, så kan man göra en viss sak. Om motiv är detsamma som skäl eller mening, kan man tolka
det som att motiv är något som finns utanför individen och som tillförs i en viss situation. Vad
innebär då motivation 4? I ordböckerna läggs nu en processtanke till motivet, en tanke om hur en
viljeriktning styrs eller bestäms av ett motiv. Motivet kan vara vilket som helst, men
motivationen relateras till individens inre drivkrafter (Ahl, 2004). Ahl (2004) föreslår att man
närmar sig motivation som ett relationellt begrepp. I stället för ett se motivation som något man
har eller saknar, är det tvärtom något som alltid finns, men som ställs i relation till yttre faktorer.
Det gäller då att hitta det motiv som är skäl nog att få till stånd en förändring hos den person
2 Informationen om boendestödets syfte enligt Uppsala kommun Vård och bildning har jag läst i en ännu outgiven
verksamhetsbeskrivning som verksamhetschefen gett mig. Jag refererar därför inte till den i referenslistan, men för den nyfikne finns
andra liknande planer från andra boendestödsenheter i Uppsala kommuns regi. Dokumenten skiljer sig inte åt innehållsmässigt.
3 Motiv definieras i NE som ”bevekelsegrund, drivkraft, skäl att handla på ett visst sätt och underliggande orsak (till viss handling),
synonymer: bevekelsegrund, drivfjäder” och i SAOB som ”skäl, anledning”
4 Motivation definieras i NE som ”sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar
beteende; inre behov som ligger bakom visst (potentiellt) beteende” och i SAOB som ”sätt varpå en viljeakt bestäms av motiv;
sammanfattning av de motiv som bestämmer en viljeakt”
11