MI – Motiverande samtal - Regionförbundet Uppsala län

Analys och diskussion
”MI är lätt att förstå, men svårt att tillämpa”
MI kan användas i såväl kort rådgivning, som längre ”behandlingsmetod” (Statens
folkhälsoinstitut, 2012). Den snabba spridningen av MI och variationen av utbildningars längd
och syfte reser frågor som: ”Hur vet jag att jag använder MI?”, ”Är MI ett förhållningssätt, en
process, ett fenomen eller en metod eller vad?” och ”Vad krävs för att man ska kunna säga att man
jobbar MI inriktat?” Upphovsmännen till MI, Miller och Rollnick (2009), menar att ”MI är lätt att
förstå, men svår att tillämpa”. MI har härvidlag flera likheter med begreppet återhämtning som
kan beskrivas på flera olika sätt och ges olika betydelser (Finn, Bromark, 2012). Både MI och
återhämtning är individuellt och personligt, då människors motivation och mål är personliga.
Det är svårt att urskilja MI som en enskild insats och det kan hellre ses som ett inslag
tillsammans med andra psykosociala metoder och förhållningssätt. Boendestöd är att betrakta
som en sådan insats, vars uppgift är att vägleda personer utifrån dess speciella önskemål och
behov. Enkätresultaten med kunder tyder på att de upplever att boendestödjarna känner
kunden och i princip vet vad som är viktigt för dem. Förvisso beskrivs relationen till
boendestödjarna i intervjuerna (med kunder) både som bra och vänskaplig och samtidigt som
mindre bra och ytlig. Dock är det fler som är nöjda än missnöjda och som upplever att
boendestödjarna är intresserade av måendet hos kunderna och visar på ödmjukhet, vilket ger
goda förutsättningar att tillämpa MI. Boendestödjarna är eniga i att relationen är av yttersta
betydelse för att de ska kunna göra ett bra arbete, varför det är en naturlig fokus att hela tiden
försöka stärka samspelet och att vara lyhörd för kundens behov. Farbring (2012) menar att MI
som synsätt kan ses som en perspektivförskjutning från att personen har brister som måste
åtgärdas till att de flesta människor redan har resurser som kan tas fram och konkretiseras om
viljan (motivationen) stärks. Forskningen inom området pekar enligt Farbring (2012) på att så
kallade allmänna faktorer såsom allians, relation, empati etc. påverkar brukare i större
utsträckning än så kallade behandlingstekniker. MI är enligt Farbring (2012) en
beteendebaserad tillämpning av flera av de allmänna faktorerna.
Som tidigare nämnts så används MI i ökad utsträckning inom många områden och
socialpsykiatri är ett sådant område. Det ordnas många utbildningar i MI med olika omfattning
och syfte: som poängutbildning vid universitet, som korta introduktioner, vilka ger orientering
om grundläggande förhållningssätt och strategier, grundläggande utbildningar (3 – 4 dagar) som
kan ge ökad insikt i begrepp och färdigheter. För att använda metoden fullt ut krävs förutom
grundutbildning fördjupande och fortbildande seminarier, samt observationer av den egna
verksamheten med åtföljande återkoppling. I baslinjeundersökningen visar verksamhetschefen
ett intresse för MI, hon har själv gått kursen och tycker att det är viktigt att kunna ”hänga med i
snacket”. Däremot finns inga planer på att schemalägga tid för boendestödjarna att reflektera
eller att möjliggöra för återkoppling. Detta sker bland annat på arbetsplatsträffarna. Flertalet
studier pekar entydigt på att det fordras en genomtänkt och systematisk genomförd implegering
(implementering + integrering), det vill säga att insatsen (i det här fallet MI) måste integreras i
organisationens olika strukturer efter vars och ens kunskapsbas, behov och intresseinriktning
för att fungera i praktiken (Farbring, 2012).
29