MI – Motiverande samtal - Regionförbundet Uppsala län

Intervjuer med boendestödjare och verksamhetschef
För att undersöka om boendestödjarna som genomgått MI-utbildningen har fått ny kunskap som
de anser att de kan använda i sitt arbete har intervjuer genomförts med dels boendestödjarna,
dels verksamhetschefen. Inhämtandet av material (intervjuerna) har skett i tre delar: före
utbildningen (januari), direkt efter utbildningens avslut (maj) och sex månader efter
utbildningens avslut (november).
Verksamhetschefen och de boendestödjare som jag intervjuade hade alla deltagit i grundkursen i
MI. Intervjuerna med boendestödjarna har skett i gruppform om två till fyra boendestödjare per
grupp. Vid varje del av uppföljningen har totalt två gruppintervjuer genomförts. Intervjuerna
med verksamhetschefen var individuella. Samtliga intervjuer genomfördes på boendestödjarnas
och verksamhetschefens arbetsplats, ca en timma per intervju, med undantag för intervjun med
verksamhetschefen som varade i ca 30 minuter. Den första intervjun med verksamhetschefen
gjordes över telefon.
Intervjuerna var ämnade att belysa hur samarbetet med kunderna går till, hur boendestödjarna
motiverar och lämnar ansvar (egenmakt) till kunderna i olika situationer. Även
boendestödjarnas situation på arbetsplatsen belystes i fråga om exempelvis socialt stöd och om
hur kunskap tas om hand på arbetsplatsen. Verksamhetschefen reflekterade kring motsvarande
områden.
Tanken var att den intervjuguide som tagits fram skulle användas i samtliga intervjuer, såväl
baslinje som uppföljningar, och att förändringarna skulle fångas i informanternas berättelser.
Vid uppföljningen i maj insåg jag att jag blev tvungen att gå ifrån guiden och belysa
förändringarna genom att specifikt fråga efter dem. Betoningen i de uppföljande intervjuerna
hamnade naturligt på hur boendestödjarna kunde använda sig av de nyvunna kunskaperna, om
de var till nytta, varigenom förändringen i de vardagliga sysslorna trädde fram tydligare, än om
jag ställt exakt samma frågor som vid baslinjemätningen. Jag använde mig av tidigare intervju
för att ställa relevanta frågor om arbetsmoment och exempel de själva berättat för mig. På detta
sätt arbetade jag vidare i samtliga uppföljande intervjuer. Även för kundintervjuerna lade vi om
kursen när vi insåg (i andra uppföljningen) att det inte var fruktbart att ställa samma frågor som
tidigare. För kundintervjuerna var det inte samma urval vid alla tillfällen, vilket gjorde att
intervjuaren i de första uppföljningarna kunde använda baslinjeguiden. Dock ställdes frågor om
kunden upplevt någon förändring före och efter utbildning i MI. Av resultatet är det tydligt att
ingen kund upplever att något förändrats. Detta kan bero på att de inte i ett första skede i
februari gjordes uppmärksamma på att fundera över förändringar i boendestödjarnas
bemötande eller stöd.
Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon och transkriberats. Materialet har analyserats mot
bakgrund av de teman från Rollnick et al (2009) som enkäten och frågeguiderna har baserats på.
Resultat
Undersökningens resultat består av dels olika typer av information (från intervjuer och enkäter)
från flera källor (kunder, boendestödjare och verksamhetschef), dels av information från olika
tidpunkter (februari, maj och november). Det material som samlats in i februari utgör basen i
resultatet och i uppföljningarna (maj och november) kommer eventuella förändringar och
skillnader mot basen att belysas.
15