MI – Motiverande samtal - Regionförbundet Uppsala län

Intervju med boendestödjare och verksamhetschef
Boendestödjarna får svara på frågor om hur de arbetar som boendestödjare: sin roll och sin
relation till kunden, men de får även svara på frågor som rör förväntningar på utbildningen i MI
och personalrelaterade frågor. Verksamhetschefen reflekterar kring sin roll som chef gällande
kompetensutveckling. Nedan är det sammanställt vad de intervjuade boendestödjarna och
verksamhetschefen svarar.
Hur ser behovet av stöd ut enligt boendestödjarna?
Behovet av boendestöd kan diskuteras i vissa fall, anser några av boendestödjarna. ”Ibland
undrar man vad stödet är till för”, fortsätter de. De menar att det beror på hur stödet bestäms
från början (vid biståndsbedömning) och det gäller att försöka ’hitta rätt’ (stöd). Det kan
exempelvis ingå i sjukdomen att begära omfattande stöd. Skov och tillfrisknande gör sedan att
behovet kan komma att ändras. Någon ger ett exempel:
”Ja, ’jag kan inte gå och hämta min medicin och jag kan inte gå och handla’, men däremot kan
man se personen ifråga på stan och göra en massa andra saker. Lite utnyttjande, så att man
måste, ja, säga ifrån.”
”Då leder inte vårt stöd någonstans”, menar en boendestödjare, och personen ifråga kanske
skulle behöva en annan insats. Flera påpekar att hemtjänsten kostar pengar och att boendestöd
är gratis och att det kan vara så att man egentligen skulle ha hemtjänst, men att man gärna
kommer undan kostnadsfritt. De påpekar vidare att deras insats är ett stöd, en hjälp i vardagen
att leva ett trivsamt liv och inte behandling. De menar att det kan behövas ytterligare
behandlande insatser från exempelvis landstinget. Boendestödjarna upplever således sin roll
som stödjande i situationen och att man gör saker tillsammans i så stor utsträckning som det
går, att de ibland får ”puffa” på personen för att något ska ske. Det råder delade meningar i
grupperna om huruvida vissa av kunderna har behov av stödet eller inte.
Boendestödjarna berättar att kunderna generellt behöver hjälp med handling, städning, att
plocka ihop hemma, som stöd i möten med myndigheter och vid läkarbesök. Man menar även att
det är viktigt att ”komma ut i det sociala”. En del klarar mycket själva av städ och sådant och vill
mest sitta och prata. Det är också viktigt. Oftast träffas man i hemmet hos den kund som är i
behov av boendestöd, men det går även att ses på en träffpunkt eller i affären. Det är olika för
varje kund, menar boendestödjarna.
Motivera och påverka förutsätter en (god) relation
Alla boendestödjare är ense om att när man träffas hemma hos kunderna, är det först och främst
ett hem, även om det också är boendestödjarens arbetsplats. Det är viktigt att ha respekt för att
det är någons privata område, man kan inte bara klampa in och tala om hur något ska vara, även
om man väldigt gärna vill det ibland, menar de. Flera av boendestödjarna upplever inte att man
har samma mål som kunden, vilket de tror kan bero på att man har olika referenser. Ett exempel
på referens är definitionen av ’städat och fräscht’, där boendestödjaren upplever att det skiljer
sig åt vad de och kunden upplever som rent. Andra boendestödjare upplever att målet är
detsamma som kundens, men att motivationen hos kunden kan vara väldigt låg. ”De vill gärna,
men det går inte. De får inte till det”, menar de.
19