Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

8 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt skogsbruk och kontinuitetsskogar Sverker Rosell, Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har sedan 2005 engagerat och fördjupat sig i konsekvenserna av hyggesfritt skogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk och studerat förekomsten av skogar med naturvärden kopplade till kontinuitet. Resultaten från detta arbete finns samlade i Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk (Meddelande 1:2008) samt delrapporter. Ytterligare resultat och underlag publiceras löpande. Den forskning som har bedrivits om hyggesfritt skogsbruk är av liten omfattning vilket medfört att det är svårt att ge entydiga svar på alla frågor kring hyggesfritt skogsbruk. För att kunna ge mer exakta svar kring tex skogstillväxt krävs långsiktiga jämförande försök på olika marktyper och geografiska lägen i landet. På Skogsstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för hyggesfritt skogsbruk utifrån de begränsade kunskaper som nu finns. De synpunkter som framförs i denna text har ännu inte hunnit att diskuteras tillräckligt internt och externt. Vissa justeringar kan komma framöver. Sedan 1950-talet har vi i Sverige i huvudsak tillämpat trakthyggesbruk. Tidigare har olika brukningsformer tillämpats och den totala dominansen efter år 1950 för trakthygggesbruket var en reaktion mot upprepade avverkningar av de grövsta träden som resulterat i glesa skogar med dålig tillväxt. Vid trakthyggesbruk eftersträvar man att skapa skogar där träden är av samma ålder och storlek och vi får då enskiktad skog. Vid trakthyggesbruk utglesas den ca 2 m höga ungskogen först med röjning och när träden är ca 10 m höga med gallring. Gallringen kan sedan upprepas en till tre gånger beroende på mark och hur mycket som gallras ut varje gång. Då tas klenare och skadade träd bort för att gynna de grövre träden som när de uppnått viss ålder och dimension slutavverkas. Sedan utförs plantering eller så föryngras skogen med fröträd. Därefter är det åter dags för röjning, gallring och slutavverkning. Fördelen med trakthyggesskogsbruk är att det är enkelt att administrera och överblicka samt att slutavverkningen ger ett stort ekonomiskt utbyte. Kalavverkning är med dagens kunskap och teknik enklare att utföra än att bara avverka vissa träd i en skog. Den främsta nackdelen med metoden är att det sker en drastisk miljöförändring vid kalavverkning som missgynnar och hotar ett stort antal växt- och djurarter såsom vissa mossor, lavar, svampar och insekter beroende av bland annat död ved, vissa mykorrizabildande marksvampar, skogsfåglar med flera. Om man istället bibehåller skogar med träd av olika åldrar och storlek har vi en flerskiktad skog. Om vi i denna skog bara gallrar ut vissa träd och lämnar kvar träd av olika storlek så har många av ovanstående växter och djur bättre möjligheter att långsiktigt finnas kvar och man tillämpar då så kallat hyggesfritt skogsbruk. Andra fördelar med hyggesfritt skogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk är minskad risk för näringsutlakning till vattendrag och mindre risk för markförsumpning efter avverkning. Hyggesfritt skogsbruk innebär dock oftast sämre ekonomiskt utbyte och en minskad skogstillväxt. När man plockar ut stora träd ökar risken att skada träd som ska stå kvar. Dessa skador kan lätt bli inkörsport för röta. Ytterligare motiv för hyggesfritt skogsbruk kan vara att man av estetiska skäl eller kulturmiljöskäl vill behålla en oförändrad landskapsbild. Rennäringen kan också föredra hyggesfritt skogsbruk i t ex hänglavsrika skogar. Bäst förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk har en virkesrik skiktad granskog sett ur produktionssynpunkt. Granen föryngrar sig lättast vid blädning medan det är svårt att föryngra ljusälskande trädslag som asp, rönn, sälg och tall. Skogsstyrelsen ser gärna att hyggesfritt skogsbruk ökar där detta är motiverat ur miljö-, social, kulturmiljö-, skötselsynpunkt eller med hänsyn till rennäringen. Objekt som bedöms ha lång skoglig kontinuitet prioriteras liksom sumpskogar som är lämpliga att bruka. Andra angelägna objekt kan vara skyddszoner mot vattendrag och nyckelbiotoper. Hyggesfritt skogsbruk är dock inte synonymt med
god naturvård i alla avseenden då det ofta är de största träden som avverkas. Eftersom det ofta är de största träden som har eller kan få högst naturvärde så måste särskild miljöhänsyn tas vilket innebär att en del stora träd måste sparas som evighetsträd. För att inte tappa för mycket i skogstillväxt så får man inte ta ut för stor volym ur ett skogsbestånd när man tillämpar hyggesfritt skogsbruk och detta finns reglerat i skogsvårdslagen 10 §. Lagstiftningen anger det lägsta virkesförråd som bör finnas kvar efter avverkning för att inte SKOGSBRUK UTAN HYGGEN FAKTARUTA 6: Skogsstyrelsens publikationer För dig som önskar ytterligare information: www.skogsstyrelsen.se/bokhandeln Meddelande: Meddelande 1:2008 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk skogen ska tappa för mycket i tillväxt (se faktaruta 5 i bakgrundskapitlet). Undantag från lagstiftningen kan fås för specifika skogar där det finns starka skäl ur natur-, kultur- eller friluftslivssynpunkt. Det är viktigt att hyggesfritt skogsbruk inte används primärt för att undvika återväxtkostnader och <strong>utan</strong> tanke på konsekvenser för den framtida virkesproduktionen. Hyggesfritt skogsbruk får inte heller användas för att legitimera avverkning i skogar som av naturvårdsskäl bör undantas från skogsbruksåtgärder. <strong>Rapport</strong>er: 22:2008 Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk 7:2008 Regionala analyser om kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk 19:2008 Hyggesfritt skogsbruk i ädellövskog 20:2008 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk i ädellövskogar 21:2008 Skoglig kontinuitet och historiska kartor 23:2008 Naturkultur Utvecklingen i försöksserien de 10 första åren 24:2008 Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog-simulering 4:2009 Kartläggning och Identifiering av kontinuitetsskog 9
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17 and 18: samma värden. Vår tolkning av det
Page 19 and 20: med storskaliga störningar i form
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25 and 26: och återetableras i resten av land
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?